(hämtad i förkortad version från Sveriges kommuner och regioner https://rapporter.skr.se/ojamstalldhet-i-halsa-och-vard/ordlista.html)

Bias. En skevhet i form av ett systematiskt fel som exempelvis snedvrider forskningsresultat.

Genus är ett ord med många betydelser. Exempelvis är genus en lingvistisk term samt en term inom matematiken. I sammanhang som genusvetenskap och genusforskning syftar genus på socialt konstruerade aspekter av kön, och definieras på följande sätt i Nationalencyklopedin: ”genus, begrepp inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teoribildning som används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön”.

Genusbias i medicinen innebär en bias (det vill säga felaktighet eller skevhet) i forskning eller behandling och att felaktigheten har att göra med kön/genus.

Genusforskning definieras enligt Nationalencyklopedin som ”forskning, ofta av tvärvetenskaplig karaktär, där genus, manligt och kvinnligt som sociokulturella konstruktioner, ställs i fokus.”

Genussystemet. En i Sverige mycket känd teori är professor Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Genussystemet bygger enligt Hirdman på två principer: Segregering, vilket innebär att det skapas skillnader mellan kvinnligt och manligt och att könen hålls isär, och hierarki som innebär att det manliga är norm och överordnat det kvinnliga.

Genusmedicin kan beskrivas som vård, behandling och medicinrelaterad forskning som bedrivs utifrån kompetens om genus.

HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner och används som samlingsbegrepp i samband med frågor om sexuell läggning och könsidentitet.

LHBT är en annan beteckning som används i detta sammanhang. Bokstaven L finns med för att synliggöra lesbiska, och har lagts till på grund av att ordet homosexuell kan tolkas som enbart gällande män. Ytterligare en beteckning är HBTQ, där Q lagts till i syfte att synliggöra queer (203). Queer kommer från engelskans queer som betyder ”konstig”, ”excentrisk”, ”homosexuell”. I engelskan är queer ett slanguttryck för homosexuell. På 1980-talet i USA kallade radikala aktivister sig för queer för att uttrycka sin stolthet och ta avstånd från den normativa heterosexualitetens påbud. Queer används bland annat som ett sätt att beskriva sin sexuella läggning eller identitet, och kan exempelvis betyda att man inte bryr sig om vilket kön man attraheras av eller att man inte kan eller vill definiera sin sexuella identitet med de begrepp som traditionellt används. Ytterligare förkortningar som används i liknande sammanhang är HBTQI, där I står för intersexuell eller intersexperson och syftar på personer med oklar könstillhörighet. Intersexvariationer är medfödda tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna eller könsorganens utveckling är atypisk (203,204).

HBTQ , se HBT ovan

Heteronorm är enligt Nationalencyklopedin ”den norm som säger att heterosexualitet är det normala, givna och förväntade i ett samhälle. Därmed blir varje annan sexuell läggning, såsom homosexualitet och bisexualitet, betraktad som onormal” (204).

Heteronormativitet är en konsekvens av heteronormen som innebär att heterosexualitet anses vara det naturliga, normala och önskvärda sättet att ordna relationer mellan människor. Heteronormativitet innebär bland annat att det tas för givet att människor är heterosexuella (205).

Intersektionalitet kommer från intersection, som i nordamerika betecknar vägkorsning. Intersektionalitet kan kortfattat sägas handla om att olika maktordningar korsar varandra. En människas levnadsvillkor hänger samman med exempelvis kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, tillhörighet till socioekonomisk grupp, sexuell läggning, ålder och funktionsförmåga, och dessa maktordningar påverkar varandra. Intersektionell forskning beskriver och analyserar exempelvis konsekvenserna som uppstår när människor underordnas i samband med två eller flera maktordningar som korsas.

Jämställdhetsintegrering innebär enligt Europarådets definition ”(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.”

Kön kan tyckas vara en enkel och okomplicerad term, men kan syfta på olika saker. Kön har till exempel definierats utifrån den typ av könsceller, så kallade gameter, som en individ producerar och där honans och hanens celler skiljer sig åt. Men i såväl vardagsspråk som inom genusforskning används kön mycket ofta i en betydligt bredare bemärkelse som täcker helheten av att vara kvinna eller man. Människor uppfattas oftast som att de tillhör ett visst kön, oavsett vad man vet om hur det står till med deras könscellsproduktion.

Det finns också personer som inte identifierar sig entydigt med någon av de vanligaste könskategorierna, och det finns kulturer som inte delar in människor i bara två kön, utan i flera. På följande sätt beskriver RFSL kön;

Begreppet kön är ett system som i de flesta sammanhang används för att särskilja människor genom att dela in dem i grupperna kvinnor och män. Kön är dock mycket mer komplext än så. Kön kan brytas ned i fyra olika delar:

Kropp. Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Rent kroppsligt finns det inte bara två kön utan kan ses som en skala.
Juridiskt kön. Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår i Sverige också av näst sista siffran i personnumret. Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett av två juridiska kön, baserat på om barnet har snopp eller snippa.
Könsidentitet . En persons självupplevda kön, det vill säga det kön man känner sig som (kvinna, intergender, genderqueer, ickebinär, man med mera).
Könsuttryck. Hur en person uttrycker sitt kön genom attribut till exempel kläder, kroppsspråk, frisyr, röst med mera.” (206).

LHBT, se HBT.

Social gradient: Folkhälsomyndigheten beskriver den sociala gradienten som de ”sociala skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i samhället (mätt i tillgångar, makt eller prestige) kan beskrivas med den sociala gradienten i hälsa. Den innebär att hälsan blir sämre för varje steg nedåt i den sociala hierarkin, vare sig det handlar om inkomst, yrke eller nivå på utbildning. Det handlar således inte om två motpoler där ena gruppen har god och den andra har dålig hälsa, utan snarare om en gradvis skillnad.” (35)

Transpersoner definieras i Nationalencyklopedin en ”samlingsterm för personer som ifrågasätter den könstillhörighet de tilldelades vid födelsen och därför permanent eller tidvis överskrider biologiska och/eller sociala könsgränser. I RFSL:s begreppsordlista förklaras begreppet transperson på följande sätt: ” En transperson är en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön en har fått tilldelat vid födseln. Att vara transperson kan också innebära att en inte följer rådande normer för hur en person med ett visst juridiskt kön ska vara, förutsatt att personen själv identifierar sig som transperson. Ordet trans är latin för ”överskridande”. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.”

Lista över ord och begrepp om genus och hbtq

(hämtad från https://larportalen.vgregion.se/totara/dashboard/index.php ”Normino”) (VGR-id krävs för att logga in)

Normer

Normer är ofta outtalade, osynliga och underförstådda regler. De avgör vad som uppfattas som önskvärt, naturligt och normalt ifråga om sätt att tänka, vara, leva och se ut. Normerna kan genomsyra ett helt samhälle eller vara specifika för en viss grupp eller ett visst sammanhang. Vissa normer handlar om social interaktion, till exempel att bilda kö i mataffären. Andra normer sätter gränser för hur en kan vara som person.

Starka normer är tvåkönsnormer och cisnormer som utgår ifrån att alla människor går att dela in i två kön, att dessa två kön är olika varandra och att människor förväntas agera som det kön de tilldelats vid födseln.

Att bryta mot normer kan medföra olika typer av reaktioner och bemötande som ofta upplevs som negativt. Det kan handla om nyfikenhet, närgångna frågor, blickar, kritik och ibland även bestraffningar i form av hot, hat och våld.

Intersektionalitet

Intersektionalitet är en förståelse för att grupper aldrig är homogena. Till exempel har inte alla män samma förutsättningar bara för att de är män. En ung man har inte samma förutsättningar som en äldre, en vit man inte samma som en svart eller en cisman samma förutsättningar som en transman. Människor består alltid av en mängd olika identiteter som existerar samtidigt och påverkar varandra. En persons könsidentitet, könsuttryck, sexualitet, ålder, etnicitet, nationalitet, funktionalitet, samhällsklass, religion och trosuppfattning är alla exempel på identiteter som tillsammans skapar förutsättningarna för just den personen. Vilken av dessa identiteter som är den mest centrala beror på personen själv och vilket sammanhang hen befinner sig i. Det kanske förutsätts att hen inkluderas i en grupp eller sammanhang utifrån till exempel sexualitet, men personen själv kan uppleva sig exkluderad ifråga om funktionalitet eller hudfärg.

Queer

Queer kan stå för flera olika saker. Det kan beteckna normbrott, det kan vara ett teoretiskt perspektiv, det kan vara aktivism och ett sätt att beskriva sin identitet. Oavsett om queer avser identitet, aktivism eller teori så har dessa det gemensamt att de fokuserar på normer snarare än det som avviker eller bryter mot normer. Queer var från börjat ett engelskt ord med betydelsen udda eller konstig som sedan togs tillbaka och började användas av de som blivit kallade det. Idag används queer främst för att beskriva ett kritiskt förhållningssätt till vad som framställs som normalt ifråga om kön, genus, sexualitet och heteronormativitet.

Könsuttryck

Könsuttryck handlar om att uttrycka kön. Könsuttryck kan visas upp med kläder, frisyr, kroppsspråk, socialt beteende, accessoarer och smink, men kan också vara kroppsliga attribut såsom storlek på händer, huruvida bröstkorgen är platt eller inte och röstläge. Det finns en mängd förväntningar och normer kring könsuttryck.

Könsidentitet

Könsidentitet är hur en person identifierar sig utifrån kön. För en del personer hänger könsidentiteten ihop med det kön den tilldelats vid födseln, för andra delvis eller inte alls. Ingen kan bestämma någon annans könsidentitet. Omgivningens förväntningar, agerande och reaktioner liksom gruppens och samhällets normer möjliggör och begränsar vilka identiteter som upplevs möjliga och tillgängliga. Exempelvis har vissa journalsystem enbart två kategorier att välja mellan, man och kvinna. I andra sammanhang finns fler kategorier.

Heteronormativitet

Heteronormativitet är starkt rådande i de flesta samhällen och grupper och består av flera sammanlänkade normer. Heteronormer grundas på föreställningen om att det bara finns två kön, kvinnor och män. Dessa kategorier ses som självklara. Utifrån dessa tvåkönsnormer förväntas människor vara olika och ha specifika egenskaper, uttryck och beteenden beroende på om de uppfattas som kvinnor eller män.

I heteronormativitet ligger också förväntan om att alla ska vara heterosexuella, att kvinnor ska attraheras av män och män ska attraheras av kvinnor. Normen är också att dessa ska bilda par och leva i tvåsamhet samt vilja ha barn.

Heteronormativitet består av flera normer som begränsar människors liv. Alla människor kan eller vill inte kategoriseras utifrån tvåkönsnormer, varken kroppsligt eller psykiskt. Oavsett könsidentitet kan vardagen och livet hämmas och inskränkas på grund av de stereotypa föreställningar som råder i samhället. Alla människor antas följa tvåkönsnormer och vara heterosexuella tills motsatsen bevisas. Detta gör att alla som inte följer dessa förväntningar ställs inför valet att komma ut och berätta om sin könsidentitet eller sexuella identitet i varje nytt möte. Att komma ut kan vara problematiskt, i synnerhet för den som lever i sammanhang där normer om kön och sexualitet är starka.

Cisperson

Cis är latin för ”på samma sida”. En cisperson är en person vars könsidentitet stämmer överens med det kön den tilldelats vid födseln. Många cispersoner uttrycker sin könsidentitet genom kroppsspråk, kläder och socialt beteende i enlighet med de normer som är kopplade till den könskategori som hen tillhör. Det är viktigt att komma ihåg att det finns en stor variation bland cispersoner i hur de väljer att uttrycka sig vad gäller kläder, accessoarer och kroppsspråk.

Icke-binär

Icke-binär kan vara både ett paraplybegrepp och ett sätt att beskriva en identitet. I båda fallen handlar det om att identifiera sig mellan, bortom eller med båda könskategorierna man och kvinna. Icke-binär följer inte tvåkönsnormen. Icke-binär betyder olika för alla som använder sig av det för att beskriva sin identitet. För vissa betyder det att uppleva sig vara både man och kvinna, för en del betyder det att uppleva sig som något annat, medan vissa inte identifierar sig som någotdera av könen. Vissa kan benämna sig som icke-binär, medan andra använder det som ett paraplybegrepp och väljer någon av alla underkategorier, exempelvis intergender, genderqueer och agender som benämning på sin identitet. Innebörden av dessa identiteter kan variera från person till person. Vissa icke-binära personer vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi.

Hbtq-person

Hbtq är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer. Det är ett samlingsnamn för personer som på olika sätt bryter mot heteronormativitet och dess normer kring sexualitet och/eller kön.

Homosexuell

Homosexuell är ett sätt för en person att beskriva att hen blir sexuellt och/eller emotionellt attraherad av personer som identifierar sig som samma kön som hen själv tillhör. Det här är alltså ett begrepp som handlar om sexualitet. Som ifråga om alla benämningar på identitet kan innebörden vara olika från person till person och personens egna val av benämning ska alltid respekteras. Det finns också många olika sätt att benämna sin homosexuella identitet.

Transperson

Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper. Gemensamt för transpersoner är att ens könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det kön som tilldelades vid födseln. Det kan vara personer vars könsidentitet är mellan, bortom och en blandning av könskategorierna man eller kvinna. För andra handlar det om att inte alls vilja identifiera sig utifrån kön. Det kan också vara personer som i olika utsträckning använder sig av ett könsuttryck som inte följer normen för hens könskategori. Det är alltid upp till en person att själv avgöra om hen är transperson.

Transsexuell

Transsexuell är en person som upplever att könsidentiteten är en annan än det kön personen tilldelades vid födseln. En person som tilldelades könet flicka har pojke som könsidentitet, en person som tilldelades könet pojke vid födseln har flicka som könsidentitet. Transsexualism är också en diagnos som kan fås efter en medicinsk utredning. I Sverige möjliggör diagnosen hormonell och kirurgisk behandling så att kroppen bättre stämmer med könsidentiteten. Efter diagnos är det också möjligt att ändra juridiskt kön och få ett nytt personnummer.

Intersex

Intersex är ett paraplybegrepp på olika anatomiska variationer. Kortfattat en person vars könskromosomer, könskörtlar (testiklar eller äggstockar) eller könsorgans utveckling är atypisk och gör att kroppen inte följer tvåkönsnormer. ”Inter” betyder ”mellan” på latin och ”sexus” betyder ”kön”. Det handlar alltså om att en persons kropp inte entydigt kan kategoriseras som man eller kvinna, det säger ingenting om en persons könsidentitet, könsuttryck eller sexualitet.

Medicinskt kön

En person tillskrivs kön vid födseln. En läkare eller barnmorska tittar på det nyfödda barnets yttre genitalier och gör utifrån dessa en bedömning om barnets kön. Därefter tilldelas barnet ett kön, pojke eller flicka. Ibland undersöks även könskromosomer och hormonnivåer närmare, all information om medicinskt eller biologiskt kön, ett begrepp som ibland också används går inte att få genom att se på en kropp med blotta ögat. Medicinskt kön utgår ifrån tvåkönsnormer, det vill säga föreställningen om att kroppar kan delas in i antingen kategorin man eller kategorin kvinna. Variationen är i själva verket mycket stor.

Juridiskt kön

Juridiskt kön rör personnummer och hänger samman med det kön en person tilldelas vid födseln. I personnumrets fyra sista siffror ges kvinnor en jämn och män en udda siffra. I svensk folkbokföring finns bara dessa två alternativ, juridiskt kön bygger alltså på tvåkönsnormer, föreställningen om att det bara finns två kön.

Juridiskt kön är möjligt att ändra om en person fått en diagnos relaterad till könsdysfori. I en del andra länder finns fler alternativ än man och kvinna när det handlar om juridiskt kön.

Genus

Genus kan beskrivas som en persons sociala kön. Utifrån det kön en person tillskrivs vid födseln formas och fostras den att tänka, handla, vilja och välja olika saker baserat på normer och konventioner för vad som uppfattas som manligt och kvinnligt.

Genus behöver förstås tillsammans med andra normer. Exempelvis möter en ung kvinna andra förväntningar och har andra förutsättningar än en äldre, en vit heterosexuell man andra förväntningar än en svart homosexuell man och så vidare. Hur vi lärt oss att använda våra kroppar, medvetet och omedvetet, signalerar genus i lika hög grad som vilka kläder, smycken och accessoarer vi använder.

Ett exempel kan vara hur personer som identifieras som män respektive, personer som identifieras som kvinnor ofta sitter på en stol. Män sitter ofta med benen brett isär medan kvinnor ofta med sitter med benen ihop eller i kors. Genusnormer kan också påverka hur människor av olika kön exempelvis skrattar eller går.

Hen/Den

Hen/den är båda könsneutrala personliga pronomen som används på samma sätt som orden hon eller han. Hen/den kan också användas när en persons könsidentitet inte är känd, när könsidentitet inte är relevant eller när det är viktigt att anonymisera exempelvis ”Hen sökte för…. ” I samtal om en patient. Ofta används könsneutrala pronomen av personer som inte identifierar sig med hon eller han. Personliga pronomen, det vill säga hen, den, han eller hon, är alltid upp till personen själv att välja. Det är viktigt att respektera en persons val av pronomen. Det kan vara kränkande att använda fel pronomen och vara både stärkande och bekräftande att använda rätt.

Sexuell praktik

Sexuell praktik beskriver hur en person har sex, med sig själv och/eller andra. Alla människor har inte och önskar inte ha en sexuell praktik

Asexuell

Det finns flera olika asexuella identiteter. För vissa innebär det att inte vilja ha sex med andra, utan bara med sig själv. För vissa innebär det att inte vilja ha sex med vare sig andra eller sig själv. För en del innebär det att inte vilja ha sex förrän relationen upplevs som etablerad, medan ytterligare andra inte vill ha kärleksrelationer alls. Det är alltså identiteter som handlar om sexualitet, inte om könsidentitet eller könsuttryck.

Bisexuell

Bi betyder två och bisexuell beskriver en person som blir emotionellt och/eller sexuellt attraherad av båda könen. De som anser att kön kan definieras vidare än så kan istället föredra att beskriva sig som pansexuella, medan andra använder bisexuell för att beskriva sig själva, men kan välja att göra förtydligandet att de menar att de blir emotionellt och/eller sexuellt attraherade av alla kön eller oavsett kön.

Pansexualitet

En pansexuell identitet kan beskrivas som att bli sexuellt och/eller emotionellt attraherad av personer oavsett kön. Ordet pan innebär att det finns ett spektrum av kön, alltså fler än två.