De flesta substantiv kan böjas på olika sätt. De vanligaste böjningskategorierna är numerus (ett syfte eller flera syften), genus (en uppsats, ett syfte) och bestämdhet (uppsats/uppsatsen, syfte/syftet). Den bestämda formen markeras på själva substantivet genom ett tillägg som i exemplen uppsatsen och syftet.

Substantiv i obestämd form brukar användas när något nämns för första gången i en text, och bestämd form när det redan är känt för läsaren. Det kan se ut som i exemplet:

Denna uppsats har som syfte att behandla skolans historiska utveckling...

Syftet är närmare bestämt att studera...

I den första meningen står substantivet syfte i obestämd form. I meningen som följer används den bestämda formen syftet eftersom läsaren nu kan förstå att det är syftet med just den här uppsatsen det handlar om.

I vissa fall kan substantiv skrivas i bestämd form även när det står för något som inte nämnts i texten tidigare. Det kan till exempel vara solen och andra substantiv som betecknar begrepp som är självklara för läsaren i sammanhanget.

Substantivfras med attribut

Substantiv står inte alltid för sig själva utan ingår ofta som huvudord i fraser. Ett exempel på en substantivfras är

de två mest omfattande studierna i ämnet

I exemplet är substantivet studierna frasens huvudord. Orden framför och efter är substantivets attribut. Attributen kommer i en viss ordning:

ett bestämdhetsattribut (de)
ett attribut för antal (två)
ett adjektivattribut (mest omfattande)
ett efterställt prepositionsattribut (i ämnet).

Det finns flera bestämdhetsattribut. Vanligast är obestämd artikel (en eller ett) och bestämd artikel (den, det eller de).

När ett bestämdhetsattribut står framför substantivet (framförställd bestämd artikel) böjs det i böjningskategorierna genus och numerus. Exempel på det är fraser som

det primära syftet (t-genus)

den akademiska uppsatsen (n-genus)

de akademiska uppsatserna (numerus: plural).

Efter framförställd bestämd artikel står substantivet oftast i bestämd form (den uppsatsen). Men det finns undantag, till exempel vissa relativa bisatser som i den uppsats (som) jag har skrivit.

Substantiv står också i obestämd form efter demonstrativa pronomen, som i denna uppsats / detta resultat / dessa resultat.

Substantiv står även i obestämd form efter possessiva pronomen och efter genitiv, som min uppsats / mitt arbete / mina intervjuer / Marias uppsats / studentens uppsats.

Framförställd bestämd artikel (den/det/de) används nästan alltid med ett flera adjektivattribut.

Adjektivattributen får då bestämdhetsändelser, som i exemplet

den centrala frågan

Bestämdheten signaleras här med

bestämd artikel (den)
bestämdhetsändelse -a på adjektivattributet (centrala)
bestämdhetsändelsen -n på substantivet (frågan).

Ett undantag är utpekanden som i exemplet:

Den uppsatsen har jag inte skrivit.

Ett sätt att kontrollera om det handlar om ett utpekande är att pröva om den kan bytas ut mot den här eller den där. I exemplet blir det

Den här uppsatsen har jag inte skrivit.

Gå till quiz 1 om bestämdhet

Gå till quiz 2 om bestämdhet