En mening innehåller en eller flera satser och en sats innehåller ett eller flera verb. Verb kan stå i finit och infinit form.

Den finita verbformen anger tempus i satsen:

Jag gillar att studera matematik. (presens)

Jag gillade att studera matematik. (preteritum)

De infinita verbformerna är infinitiv och supinum. Infinitiv är grundformen, som ofta står som uppslagsform i ordböcker:

Jag gillar att studera matematik.

Framför infinitiv står ofta infinitivmärket att:

Jag gillar att studera matematik.

Framför verb i infinitivform kan det också finnas modala hjälpverb och temporala hjälpverb för framtid/futurum:

Jag vill studera matematik.

Jag ska studera matematik.

Supinum är en verbform som tillsammans med hjälpverbet ha bildar tempusformerna perfekt och pluskvamperfekt:

Vi har studerat matematik.
(Presens av ha + supinum av studera = perfekt.)

Vi hade studerat matematik.
(Preteritum av ha + supinum av studera = pluskvamperfekt.)

För att se böjningen av ett verb i finita och infinita former kan man söka i ordlistan SAOL på svenska.se

Gå till Modala och temporala hjälpverb