Plats: Sal 305 Annedalseminariet

Grupprum: 428, 504, 505, 517 och 518

Ansvariga lärare: Ellinor Isgren och Sara van der Hoeven

Seminariet går till så här: Vi börjar i helklass och pratar igenom syftet med seminariet. Diskussionerna sker sedan i mindre seminaregrupper (delas in på plats). Lärare kommer att besöka samtliga seminariegrupper och finns tillgänglig för frågor och feedback. För att diskussionerna skall bli meningsfulla är det viktigt att alla kommer till seminariet väl pålästa. För att spara er tid har vi laddat upp artiklarna nedan.

Observera: Helklassdiskussionerna samt Saras introduktion för detta seminarium kommer att ske på engelska!

Litteratur:

Brockington, D., Duffy, R. and Igoe, J. 2008. Chapter 1 ‘Nature Unbound’ in Nature Unbound:
Conservation, Capitalism and the Future of Protected Areas. (17 pages) in London:
Routledge. Obs - detta kapitel kan läsas översiktligt, ger lite allmän introduktion av det konkreta ämnet
Fairhead, James, Leach, Melissa & Scoones, Ian (2012). Green Grabbing: a new appropriation of nature?. Journal of Peasant Studies, 39:2, 237-261. Green Grabbing a new appropriation of nature.pdf
Clemens Greiner (2016) Land-use change, territorial restructuring, and economies of anticipation in dryland Kenya, Journal of Eastern African Studies, 10:3, 530-547. Land use change territorial restructuring and economies of anticipation in dryland Kenya.pdf
Noe, C. and Kangalawe, R. 2015. Wildlife Protection, Community Participation in Conservation, and (Dis) Empowerment in Southern Tanzania. Conservation and Society 13 (3): 244-253. ConservatSoc133244-5740848_155648.pdf

Förberedelse: Läs ovan texter utifrån följande 'guiding questions' . Om du tycker texterna är svåra, välj en som du lägger lite extra energi på att förstå inför fredagens diskussioner.

Vilka teoretiska begrepp, modeller eller konstruktioner använder författarna för att analysera sina fall? Vilka är nyckelbegrepp, alltså de mest centrala för analysen?
Vad är det som författarna försöker att bättre förstå / se / visa, genom att använda dessa begrepp? Kan vara t.ex. specifika fenomen, processer, samband, utfall.
Skiljer sig texterna åt, gällande hur teori / teoretiska begrepp används? Syftar studierna till att applicera teori, utveckla ny teori, testa teori…?
Hur använder sig författarna av teoretiska begrepp, rent skrivmässigt? Är texterna tydliga eller svårgreppbara?

Skriv ner dina tankar kring dessa frågor och ta med till seminariet!

Examinationskrav:

Närvaro på seminariet är obligatorisk. Vid utebliven närvaro tillkommer en extrauppgift.

Efter seminariet ska varje student lämna in en egen text (500-700 ord exkl. referenser) som kort men koncist sammanfattar ditt perspektiv på frågorna 1-3 ovan. Minst två av de tre artiklarna ska användas (du behöver alltså inte behandla alla tre). Detta lämnas in veckan efter seminariet (senast fredag 14e oktober, 17:00)