Bakgrund

Övningen inleds med en gemensam, obligatorisk introduktion på Zoom (https://gu-se.zoom.us/j/66616287662) måndag 26 februari 10.15 – 12.00. Alla leveranser i examinationsportföljerna samt den individuella inlämningen ska vara på plats senast fredag 1 mars 17.00. Glöm inte att ange gruppnummer samt namn för alla gruppmedlemmar som har deltagit aktivt i arbetet.

Under kursen har vi vid flera tillfällen berört betydelsen av hur världen kartläggs och klassificeras för olika syften och ändamål. Utifrån vetenskaplig kunskap kategoriseras komplexa och dynamiska socio-ekologiska system i termer av t.ex. energiresurser, skyddsvärda områden för bevaring av biodiversitet, kulturarv, ekonomiska zoner etc. Ofta används kartor, modeller och bilder för att åskådliggöra och legitimera den kategorisering som görs. Men, det är viktigt att vara medveten om att all kategorisering och klassificering innebär en förenkling av verkligheten som synliggör vissa faktorer och aspekter, och osynliggör andra. Att klassificera och kategorisera innebär också att utifrån ett avgränsat perspektiv göra åtskillnad mellan enheter som inte nödvändigtvis måste ses som separata. På grund av dessa insikter har också forskare utvecklat och testat olika ’deltagande’ (participatory) metoder, för att inkludera fler aktörers perspektiv, kunskap och intressen (se Brown & Kyttä 2018; Avila et al. 2021 i kurslitteraturen).

Den här övningen syftar till att kartlägga en specifik plats i Göteborg: Seminarieparken.

Ni kommer genomföra kartläggningen genom att identifiera, tillämpa och problematisera ett klassificerings/kategoriseringssystem. En sådan kartläggning skapar å ena sidan fördjupad kunskap om en plats, men väcker också frågor om de kategorier som ligger till grund för kartläggningen, de perspektiv och antaganden som vägleder den valda kategoriseringen/klassificeringen, samt kartläggningens konsekvenser för hur vi förstår och i förlängningen använder platsen. Genom övningen vill vi att ni:

applicerar humanekologiska perspektiv på människors och samhällens naturresursanvändning, samt hur (och varför) dessa har förändrats över tid
använder visuella representationer som ett sätt att förmedla kunskap om en (socio-ekologisk) plats

Övningens genomförande

Innan övningen: bekanta er gärna förutsättningslöst med Seminarieparken. Dels genom att besöka och observera den, dels genom att ta del den information som finns om parken (tips: https://www.higab.se/projekt/seminarieparken/). Övningen genomförs sedan i 4 steg varav 3 genomförs i grupp och ett individuellt:

Diskutera i gruppen och identifiera det kategoriserings/klassificeringssystem ni vill använda. Ni har helt fria händer här och kan antingen konstruera ett eget system utifrån det ni vill kartlägga (t.ex. biodiversitet, tid, funktion, resurser, aktiviteter, material etc.). Ni kan också ta inspiration från och/eller tillämpa ett existerande kategoriserings/klassificeringssystem (ex. ekosystemtjänster, systemanalys, Linnés system för klassificering av arter, klassificering av naturresurser eller kartering av resurser i bred bemärkelse, kategorisering av allmänna urbana platser, etc.). Gruppvis leverans i examinationsportföljen: Redogör kort för det kategoriserings/klassificeringssystem som ni har valt och motivera valet i relation till den plats ni ska kartlägga: Seminarieparken.
När ni valt ert kategoriserings/klassificeringssystem: påbörja er kartläggning genom att avgränsa platsen som är föremål för er kartläggning. Beroende på vilket system ni har valt kan platsens gränser se olika ut. Ni har här frihet att avgränsa er till en del av seminarieparken (om ni t.ex. ska klassificera växter) eller utvidga parkens gränser till att också inkludera universitetets byggnader, närliggande gator eller affärer etc. (om ni t.ex. ska kategorisera resurser eller funktioner i vid mening. Gruppvis leverans i examinationsportföljen: Redogör för gruppens valda avgränsning i form av en karta. Motivera kortfattat avgränsningen.
Genomför kartläggningen med hjälp av det valda kategoriserings/klassificeringssystemet och dokumentera resultatet på ett lämpligt sätt. Gruppvis leverans i examinationsportföljen: Skapa en illustration (bild, figur, modell, karta etc.) som i någon mening visar på den kunskap om Seminarieparken som er kategorisering/klassificering resulterat i. Skriv dessutom en kort text som förklarar illustrationen.
Individuell inlämning: Skriv en kort text (max 500 ord) där du reflekterar utifrån minst två av följande tre frågor:
1. Vad ser du för begränsningar med det klassificerings/kategoriseringssystem som gruppen har använt i sin kartläggning?
2. Är det någon särskilt viktig kvalitet eller aspekt som osynliggörs som en konsekvens av gruppens kartläggning?
3. Tycker du att Seminarieparken är en inkluderande plats? Varför? Varför inte? Hur skulle den kunna bli mer inkluderande?

Vi ser gärna att du genomför reflektionen med hjälp av begreppen ‘participatory mapping’ och/eller ‘countermapping’ från kurslitteraturen (Brown & Kyttä 2018; Avila et al. 2021).

Lycka till!!!!