Föreläsningen diskuterar begreppet makt och presenterar olika teorier om makt.

Lärare: Annica Kronsell

Föreläsningen här.

Litteratur:

Avelino, Flor (2021) ‘Theories of power and social change. Power contestations and their implications for research on social change and innovation’, Journal of Political Power, 14(3): 425-448, 23s. DOI: 10.1080/2158379X.2021.1875307
Haugaard, Mark (2021) ‘The four dimensions of power: conflict and democracy’ Journal of Political Power 14(1): 153-175, 22s. DOI: 10.1080/2158379X.2021.1878411
Kapitel 5: Jagers & Matti.
Henriksson, Malin och Kaijser, Anna (2017) ‘Att ställa andra frågor – intersektionalitet och feministisk politisk ekologi’, kapitel 7 i Politisk ekologi. Om makt och miljöer Studentlitteratur, 206-230, 24s.
Mollett, Sharlene och Faria, Caroline (2017) ’Att bråka med genus inom feministisk politisk ekologi’ i Politisk ekologi. Om makt och miljöer. Studentlitteratur, 174-204, 30s.
Ett alternativ till Henriksson/Kaijser och Mollett/Faria (om det är svårt att få tag på) är:
Kaijser, Anna and Annica Kronsell (2013) ’Climate Change through the lens of intersectionality’, Environmental Politics, 23(3) 417 – 433. http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09644016.2013.835203

Läs litteraturen och fundera på följande frågor:

Hur förhåller sig de olika maktteorierna till aktörs-eller strukturperspektiv? Kan orättvisorna som beskrivs i kap 5 kopplas till makt, i så fall hur? Hur kan makt utgöra en kraft för omställning? Vad är grundtesen i en intersektionell maktteori?