Lärare: Ellinor Isgren

Idag talas det ofta om till exempel 'klimatrörelsen', 'miljörörelser' och rörelser för miljörättvisa både inom akademin och i samhällsdebatten. Många har kanske själva varit del av något som de själva, eller andra, uppfattar som en social rörelse. Men vad menas egentligen med en social rörelse? Vad/vem är det som "rör sig"? Är de tecken på att samhället 'fungerar', eller på att de inte gör det? Dessa är exempel på frågor som debatterats och undersökt inom det akademiska fält som kallas sociala rörelsestudier eller 'social movement studies'.

I denna föreläsningen reflekterar vi över begreppet 'sociala rörelser', och olika teoretiska perspektiv som har används för att studera dessa introduceras.

Sociala rörelser 1.pdf

Litteratur:

Meyer, David. S. (2003). ‘How Social Movements Matter’ Contexts 2(4): 30-35. 5s. https://doi.org/10.1525/ctx.2003.2.4.30

Staggenborg, Suzanne (2016) ‘Theories of Social Movements and Collective Action’ Social Movements. Oxford University Press, 14-30, 16s.

Instuderingsfrågor (till litteraturseminarium 4):

1) Vad menas med begreppen 'political opportunity structures' (politiska möjlighetsstrukturer) och 'framing' (inramning) i samband med sociala rörelser? Om ni tänker på en särskild (valfri) social rörelse, vilka sorters frågor väcker dessa två ingångar?

2) Meyer skiljer mellan tre olika sorters "effekter" som sociala rörelser kan ha ur ett politiskt perspektiv. Vilka är dessa, och hur samspelar de?