Lärare: Andréas Litsegård

Under denna föreläsning diskuteras och problematiseras begreppet 'styrning' i förhållande till miljöpolitik, med empiriska exempel från Svenskt klimatarbete och FNs Sustainable Development Goals (SDGs). Dessutom presenteras olika förhållningssätt (diskurser) till hur miljöproblem kan hanteras.

Föreläsningen innehåller interaktiva inslag där studenterna får möjlighet att reflektera och diskutera med varandra.

Jag vill gärna att ni medtar en anteckningsbok och pennor till föreläsningen.

Här finns PP-pres: PP politik som styrning.pdf

Litteratur:

Jagers, Sverker C. och Matti, Simon (2021) Politiken för miljö och hållbar utveckling. Studentlitteratur. Kap 7-10
Forestier, Oana and Rakhyun, Kim (2020) ‘Cherry-picking the Sustainable Development Goals: Goal prioritization by national governments and implications for global governance’ Sustainable Development 28 (5): 1269–1278. 9s.
Dryzek, John S. (2022) The politics of the earth: Environmental discourses. Oxford: Oxford university press. Kap 1, kap 2: 27-37+40-48, kap 3: 53-54+58-68, kap 4: 75-91+97-99, kap 5: 101-110+116-118. kap 6: 125-140, kap 7: 149-161, kap 8: 167-177, kap 9: 189-205

Extra läsning:

Keohane, Robert O., and David G. Victor. 2016. ‘Cooperation and Discord in Global Climate Policy’. Nature Climate Change 6(6): 570–75.

Instuderingsfrågor till litteraturseminarium 2:

1. Vilka utmaningar ser ni med svensk klimatpolitik utifrån ett styrningsperspektiv, både vad gäller beslutsfattande och implementering?

2. Vilka för- och nackdelar ser ni med Parisavtalet och dess möjligheter att styra länders klimatarbete? Reflektera särskilt över relationen mellan den nationella och globala nivån. Hur skiljer sig detta jämfört med relationen mellan lokal/kommunal och nationell styrning i Sverige?

3. Hur styrs arbetet med Agenda 30 globalt och vilka utmaningar ser Forestier och Kim med att implementera SDG:er på nationell nivå?