Konst- och kulturteori 5 (FRGAC5)

Kursansvarig lärare: Ann-Charlotte Glasberg Blomqvist, e-post: ann-charlotte.glasberg@akademinvaland.gu.se 

Deltagande lärare: Magnus Haglund

Examinator: Arne Kjell Vikhagen

 

Kursen Konst- och kulturteori 5 omfattar 15 hp och sträcker sig över hela höstterminen.

Kurserna Konst-och kulturteori 5 och Konstnärlig praktik 5 påverkar och informerar varandra. De samtal som sker i Konst-och kulturteori 5 och framväxten av kandidatessän informerar den konstnärliga praktiken både under höstterminen och i planeringen inför vårterminens examensarbete. Studenterna tränar sin förmåga att definiera det som sker i det konstnärliga arbetet tränas och sätta det i ett sammanhang.  Samtidigt utvecklas teorikursens essäskrivande genom det fortlöpande arbetet i praktikkursen. 

 

Kursen Konst- och kulturteori 5 består av tre olika kursmoment:

Kontextualisering

Under kursmomentet Kontextualisering undersöker och diskuterar konstnärsrollen med utgångspunkt från andra perspektiv än från konstnärens. Det vill säga, hur gestaltas idén om konstnären av andra aktörer i konstvärlden och i övriga samhället? Syftet med detta är att utveckla kunskap om andras föreställningar, förväntningar och krav på konstnärsrollen. Delar av kursmomentet görs i samarbete med åk 3 på Fotos kandidatprogram.

Fördjupningsuppgift: konstnärspresentation

I Fördjupningsuppgift blir varje student tilldelad ett konstnärskap som ska undersökas och presenteras inför klassen i en 10-15 minuter lång presentation tillsammans med bildmaterial. I samband med presentationen lämnas en skriftlig förteckning över de källor som har använts i undersökningen. Uppgiften syftar till att träna studenterna i informationssökning och värdering av källor, samt att utöka kunskaper i konstens historia och olika sammanhang.

Essä

Kursens huvudmoment är arbetet med kandidatessän. Momentet omfattar föreläsning, seminarier, workshops och handledning, samt eget arbete med inläsning, skrivande och referenshantering. Kandidatessän examineras i ett två heldagar långt seminarium där varje student agerar som opponent på en kurskamrats essä.

 

Anvisningar till kandidatessä i Fri konst

Huvudsyftet för skrivuppgifterna i kandidatprogrammet i fri konst är att utveckla studentens teoretiska, historiska och kritiska tänkande kring sin egen praktik och kring konsten i allmänhet. Ytterligare ett syfte, är att detta i sin tur hjälper studenten att skriva andra former av texter till olika aktörer inom konstfältet och inom akademin. Det kan handla om allt ifrån ansökningar, projektbeskrivningar och ”artist's statements”, till konstkritik, essäer och akademiska texter. Kort sagt, studenten lär sig att behärska olika former av skrivande som en del av vad det kan innebära att verka som konstnär.      

Nu är det dags att skriva kandidatessän.

Målet med kandidatessän, är att med utgångspunkt i en egen formulerad problemställning planera och genomföra ett skriftligt fördjupningsarbete inom ämnet Fri konst relaterad till den egna konstnärliga praktiken. Kursen syftar också till att träna er i att språk- och källkritiskt granska och kommentera andra studenters texter, samt följa etablerad akademisk formalia.  

Essän ska utgå från ett ämne eller en problematik som har betydelse för det egna konstnärliga arbetet, något som ni har intresserat er för tidigare eller något som ni vill undersöka närmare. Den kan även handla om en viss problematik som ni är intresserade av hos någon annan konstnär. Perspektivet kan vara materiellt, formellt, etiskt, estetiskt, politiskt, socialt – det viktiga är att det finns ett perspektiv och att texten diskuterar sig själv framåt.

Essän ska dock inte primärt handla om ett planerat eller nyligen påbörjat konstnärligt arbete – alltså inte fokusera på ett verk som ännu ej existerar, ”jag kommer att…”. Risken är att det blir en spekulativ text som inte förmår göra så mycket för er eller ert arbete.

Med den omstrukturering av kandidatprogrammet som gjordes våren 2019, kom essän att kronologiskt hamna före examensprojektet och inte ”samtidigt som”, vilket tidigare varit fallet. Detta ”före” har kastat om ordningen på texten som en reflektionsyta över pågående eller färdigställt konstnärligt arbete. Det kan därför vara klokt att använda essän som en plattform för undersökningar som ni ändå behöver göra, inför produktionen av ert kommande kandidatexamensprojekt.

Ämnet för essän diskuterar ni med er handledare. Ni kommer också att diskutera den egna och varandras frågeställningar i grupp. Frågeställningen berättar vad texten ska göra. Den ska vara så pass specifik och riktad att den fungerar som en motor vilken driver texten framåt.

 

Format

Essäns omfattning ska vara ca 8000-15000 tecken, exklusive källförteckning. Använd typsnitt Times New Roman font, 12 pt. med radavstånd 1.5.

Essän skrivs i google doc. En mapp kommer vid kursstarten att läggas upp i google drive där ni skapar era textdokument. 

Den färdiga essän ska laddas ner från google drive i Word- eller pdf-format och laddas upp på Canvas via anvisad länk.

 

Allmänna råd

Skriva. Inför handledningar och gruppkritiker tänk på att ju bättre text du presenterar ju bättre kommer kritiken att bli.

Källor. Sök information via universitetsbiblioteket, kring ämnet som du vill undersöka. Google i all ära – men långt ifrån allt finns tillgängligt där och dina sökningar styrs av algoritmer. Wikipedia är väldigt användbart men har luckor och är inte alltid tillförlitligt. När du har bestämt ditt ämne och formulerat en frågeställning kan du få hjälp av en bibliotekarie att söka i databaser. Här kan du till exempel hitta publicerade artiklar som på ett mer direkt sätt riktar sig mot det du är intresserad av.

Deadlines. Håll deadlines. Sena inlämningar minskar radikalt chansen att få gedigen respons på det som du har skrivit – läsaren behöver helt enkelt tid på sig.

Frågeställning. Inled texten med att förklara ditt problem som texten ska försöka svara på och/eller diskutera.

Definitioner. Det är viktigt att definitioner formuleras, t ex för begrepp och företeelser som annars kan tolkas på olika sätt. Vanligen finns definitioner i litteraturen men det är inte ovanligt att man får formulera sådana själv. Formuleringen av en definition skall vara klar och tydlig så att den inte kan misstolkas.

Värderingar som t ex "ganska", "tämligen", "större" etc. bör undvikas vid formuleringarna av viktiga begrepp och termer. Detta är något som sker löpande i essän, när du börjar använda ett begrepp som är viktigt för ämnet.

Egna mål. Utöver schemats struktur, sätt dina egna mål för varje vecka så att du övar på att strukturera arbetet.

Om du kör fast. Prova att arbeta vidare med en annan del av texten, med innehållsförteckningen, med noter och biografi. Be också en kamrat läsa.

Reflektera och argumentera i texten. Peka tydligt ut vad du förhåller dig till och vad du argumenterar med eller emot, och reflekterar över. Vem säger vad? Och på vilket sätt kan du använda andras ord och utsagor som stöd eller motstånd i texten?

Var noga med din stil och textens form. Var noga med tempus, och med hur varje stycke förhåller sig till frågeställningen eller frågeställningarna.

Tänk på läsaren. Föreställ dig en läsare som är intresserad av konst men som inte känner till ditt ämne. Förklara vad du menar med begrepp och sammanhang som kanske är självklara för dig.   

Är dina referenser relevanta? Hur stärker du dina argument, din berättelse och din position? Bidrar referenserna till din diskussion? Behöver din text stöd från en referens, och behövs referensen som en kontext som ditt resonemang gör något med? Tänk på att när du använder referenser, så är det viktigaste inte vad den konstnären eller författaren eller någon annan har gjort, utan hur du tolkar det den har gjort eller sagt, och hur det står i relation till din egen problemställning.

Citat. Använd citat från dina källor på ett aktivt sätt; de ska föra ditt resonemang i texten framåt. Det viktiga är inte att X säger Y, utan hur du förstår vad Y betyder. Se till att citaten inte bara innehåller fakta som du vill använda – i så fall kan du skriva detta med dina egna ord istället (och hänvisa till källan i en fotnot). Ett citat ska belysa något i din text, som det är särskilt viktigt uttrycks på just det sätt. Ett sätt att göra citatet produktivt är att direkt efter det föra en diskussion där din hållning gentemot citatet görs tydlig.

 

Läs kandidatessäer från tidigare år på Canvassidan för FRGKP4 (länk kommer inom kort!).

 

Studentportalen

Studentportalen samlar information och tjänster för dig som är student vid Göteborgs universitet.
Under Mina studier hittar du information som är specifik för studenter vid HDK-Valand.

Registrera dig på dina kurser

För att komma åt allt kursmaterial i Canvas behöver du vara registrerad. Detta gör du tidigast en vecka innan kursstart i Ladoktjänster. 

Vid frågor om din registrering och dina studier, vänligen kontakta admission@hdk-valand.gu.se. 

Schema

Sök fram ditt schema via TimeEdit. 

Tänk på att kursens schema är preliminärt fram till två veckor innan kursstart. 

Kursplan och litteraturlista

Du hittar kursplan och litteraturlista för din kurs via söktjänsten för kursplaner och litteraturlistor. 

Bra att känna till är att alla kurser inte har en fastställd litteraturlista. 

Studievägledning

Om du vill ha hjälp att planera dina studier eller behöver stöd och anpassningar i din studievardag är du välkommen att boka ett samtal med institutionens studievägledare. Läs mer på Mina Studier.