Kursöversikt

Hoppa fram till i dag

Välkommen till kursen VT2116 Klassisk vetenskapsteori / VT2120 Perspektiv på evidens: att göra verkligheten mätbar

Avancerad Nivå, 15 högskolepoäng

Denna kurs behandlar den klassiska vetenskapsteorin på en avancerad nivå och problemet med att göra verkligheten mätbar i syfte att skapa objektiv vetenskaplig kunskap. Kursens deltagare består dels av studenter som läser kursen som en del i ämnet vetenskapsteori, dels av studenter som läser programmet i evidensbasering.

Kursen behandlar flera vetenskapsteoretiska traditioner, från positivism till hermeneutik, pragmatik och kritiska perspektiv. Den är även fördjupande, vilket innebär att vi kommer att studera originalverk och arbeta med avancerade vetenskapsteoretiska problem och texter. Detta medför att en stor del av studiegången består av aktiv inläsning, tolkning och diskussion av de texter som ingår i kursen. För den som vill börja läsa redan innan kursens start, rekommenderar vi att ni påbörjar Peter Dears bok The intelligibility of nature (se litteraturlistan längst ned på denna sida).

Permanent zoomlänk för distansstudenter (om inget annat anges)

https://gu-se.zoom.us/my/christopherkullenberg

Kursstart och introduktion

Studenter som läser på evidensprogrammet kommer att introduceras till kursens roll i programmet 29/8 kl 15.45-16.30 på Zoom: https://gu-se.zoom.us/j/64419425673 

Gemensam kursstart för samtliga studenter är 30 augusti klockan 10:15-12:00 i sal C569 och på Zoom. Samma dag äger den första föreläsningen rum, se moduler.

Kursplaner

Schema

Timeedit-länk (Observera att schemat är preliminärt fram tills två veckor före kursstart)

Studiegång och struktur

Kursens innehåll är uppdelade i fem moduler, som ni hittar under moduler:

  1. Språk, erfarenhet och värld - Vecka 36-40
  2. Del, helhet och historiens problem - Vecka 40-45
  3. Handling och kunskap - Vecka 45-49
  4. Geistes/Natur-wissenschaften - Vecka 49-01
  5. Individuell fördjupning - Vecka 36-1  (löper hela terminen, men med skrivfokus vecka 1-3)

Dessa tematiska moduler består av föreläsningar och seminarier och motsvarar de fem examinationsmoment (se nedan) som kursen består av.

Skrivstuga

I slutet av varje modul, under den vecka som ni har undervisningsfritt för skrivande av examinationsuppgifterna, består undervisningen av en "skrivstuga". Detta innebär att vi möts på plats och på Zoom för att arbeta med akademiskt skrivande under en heldag (10:15-15:00). Eftersom varje examinationsuppgift examineras mot kursens lärandemål, ställs höga krav på vetenskaplighet, reflekterande förmåga och självständighet. Detta innebär att de uppgifter ni lämnar in måste hålla en hög kvalitet.

Skrivstugorna präglas av en akademisk kollegialitet, det vill säga, vi arbetar konstruktivt med att förbättra varandras texter och diskuterar generöst varandras olika problem. Syftet med skrivstugorna är alltså inte att värdera eller examinera varandras texter (det är examinatorns roll vid bedömning), utan att arbeta för att ge alla en möjlighet att skriva så bra texter som möjligt.

Skrivstugorna har både inslag av lärarledda moment och grupparbete studenter emellan.

Obligatorium

På denna kurs är föreläsningar, skrivstugor och seminarier inte obligatoriska, men närvaro rekommenderas för att kunna klara av kursen. Vi kommer att arbeta i huvudsak med originaltexter, vilka med nödvändighet måste diskuteras och tolkas för att bli begripliga. Men, det enda som är obligatoriskt är att lämna in de fem examinerande uppgifterna (se nedan).

Examination

VT2116 (vetenskapsteori): Kursen ger i sin helhet 15p som bedöms med U/G/VG för VT2116-studenterna. De fyra första 2,5-poängsmomenten endast med U/G och endast den sista med U/G/VG. För att få VG på hela kursen skall man få VG på den femte uppgiften och G på de fyra första. 

VT2120 (evidensprogrammet): Endast U/G för VT2120-studenterna på samtliga examinationsuppgifter.

Examinationsuppgifterna följer innehållet i modulerna och examinationsuppgift A-D är gemensamma för samtliga studenter. I den femte uppgiften skall ni individuellt välja en tematik som ni skall skriva en fördjupande text om. Denna sista uppgift har olika innehåll beroende på om man läser vetenskapsteori eller går evidensprogrammet. 

Kursvärderingar

Kontaktinformation

Kursansvarig: Christopher Kullenberg (christopher.kullenberg@theorysc.gu.se)
svarar på frågor om kursens innehåll, litteratur och schema.

Kursadministratör: Iines Turunen (iines.turunen@gu.se)
svarar på frågor om registrering, tentamensadministration, avbrott, studieuppehåll, intyg.

Studierektor (vetenskapsteori): Christopher Kullenberg (christopher.kullenberg@theorysc.gu.se)
svarar på övriga frågor. 

Programkoordinator (evidensbasering): Morten Sager (morten.sager@gu.se)
svarar på övergripande programfrågor och studievägleder programstudenter.

Servicecenter https://studentportal.gu.se/handledning-och-stod/servicecenter

Studentinformation - Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori  (FLoV) och Göteborgs universitet (GU)

Lär dig Canvas
Checklista för dig som är ny student vid GU
Studentportalen
Välkommen till Inst. för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 
Studiemiljö och regler
Brandskyddsinformation

Plagiering och akademisk integritet (Göteborgs universitetsbibliotek)

Akademiskt Språk för Studenter (ASK)Länkar till en externa sida.

Boka handledning Akademiskt Språk för StudenterLänkar till en externa sida.

Bra information till nya studenter vid GU

Göta studentkår

Studenthälsovård

 

Särskilt pedagogiskt stöd
Om du har behov av särskilt stöd p.g.a. funktionshinder, kontakta Sektionen för student- och utbildningsstöd så fort du har blivit antagen. 

 

Institutionens information på Studentportalen:

Här hittar du som är student på FLoV aktuell information: 

Studentportal/Mina studier/Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori  (https://studentportal.gu.se/minastudier/flovLänkar till en externa sida.)

När du är inloggad i Studentportalen hittar du direktlänken till institutionens informationssidor i drop down-menyn vid ditt namn, under fliken Profil och inställningar.

 

Kurslitteratur

Hela referenslistan finns som en Zotero-grupp (Länkar till en extern sida.). Om du har Zotero installerat kan du enkelt föra över hela listan till din referenshanterare, annars kan du välja att exportera den till olika format.

Det är två böcker som kommer att läsas i sin helhet, Dear och Friedman. Dessa rekommenderar vi att ni lånar eller köper (eller laddar ned).

 

Böcker (samtliga studenter)

Dear, P. (2008). The intelligibility of nature. In The Intelligibility of Nature. University of Chicago Press.

Friedman, M. (2000). A parting of the ways: Carnap, Cassirer, and Heidegger. Open Court Publishing.

 

Artiklar och utdrag (samtliga studenter) under varje modul finns läsinstruktioner och länk till fulltext)

Austin, J. L. (1975). How to do things with words. Oxford university press.
Bohlin, I. (2010). Systematiska översikter, vetenskaplig kumulativitet och evidensbaserad pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 15(2–3), 164–186.
Carnap, R. (1932). The elimination of metaphysics through logical analysis.
Dilthey, W. (1989). Introduction to the human sciences (Vol. 1). Princeton University Press.
Gadamer, H.-G. (1997). Sanning och metod: I urval (A. Melberg, Trans.). Daidalos.
Heidegger, M., Thoma, D., Moore, I. A., Fried, G., & DePaul University. (2018). What Is Metaphysics? Original Version / Was ist Metaphysik? Urfassung: Philosophy Today, 62(3), 733–751.
James, W. (1907). Pragmatism’s conception of truth. The Journal of Philosophy, Psychology and Scientific Methods, 4(6), 141–155.
Kant, I. (2004). Kritik av det rena förnuftet (J. Emt, Trans.). Thales.
Neurath, O. (1929). The Vienna circle of the scientific conception of the world. Empiricism and Sociology, 301–318.
Orman Quine, W. van. (1976). Two dogmas of empiricism. In Can Theories be Refuted? (pp. 41–64). Springer.
Schlick, M. (1979). Epistemology and modern physics.
Searle, J. R. (1965). What is a speech act. Perspectives in the Philosophy of Language: A Concise Anthology, 2000, 253–268.
Wittgenstein, L. (1992). Filosofiska undersökningar (A. Wedberg, Trans.). Thales Stockholm.

 

Fördjupningslitteratur vetenskapsteoristudenter (ett verk ska väljas)

Carnap, R. (1967). The logical structure of the world (R. A. George, Trans.). Routledge London.
Carus, A. W. (2007). Carnap and twentieth-century thought: Explication as enlightenment. Cambridge University Press.
Dilthey, W. (1989). Introduction to the human sciences (Vol. 1). Princeton University Press.
Gadamer, H.-G. (1997). Sanning och metod: I urval (A. Melberg, Trans.). Daidalos.
Lapoujade, D. (2019). William James: Empiricism and Pragmatism. Duke University Press.
Wittgenstein, L. (2013). Tractatus logico-philosophicus. Routledge.

Fördjupningslitteratur evidensstudenter

Obligatorisk
Bornemark, J. 2018. Urval av kapitel i Det omätbaras renässans. En uppgörelse med pedanternas världsherravälde Stockholm: Volante.
Oakley, A. 2006. Resistances to ‘new’ technologies of evaluation: education research in the UK as a case study. Evidence & Policy, 2(1), 63-87. doi:10.1332/174426406775249741
Goldenberg, M. J. 2006. On evidence and evidence-based medicine: Lessons from the philosophy of science. Social science & medicine (1982), 62(11), 2621-2632. doi:10.1016/j.socscimed.2005.11.031
Goldenberg, M. J. 2009. Iconoclast or Creed?: Objectivism, Pragmatism, and the Hierarchy of Evidence. Perspectives in biology and medicine, 52(2), 168-187. doi:10.1353/pbm.0.0080
Mauléon, C., & Bergman, B. 2009. Exploring the epistemological origins of Shewhart's and Deming's theory of quality: Influences from C.I. Lewis' conceptualistic pragmatism. International journal of quality and service sciences, 1(2), 160-171. doi:10.1108/17566690910971436
Biesta, G. 2015. Teaching, Teacher Education, and the Humanities: Reconsidering Education as a Geisteswissenschaft. Educational Theory, 65(6), 665-679. doi:https://doi.org/10.1111/edth.12141
Valbar (något spår väljs; se mer i läsinstruktionerna i modulerna)
Svenaeus, F. 2003. Sjukdomens mening : det medicinska mötets fenomenologi och hermeneutik. Stockholm: Natur och kultur.
Hammersley, M. 2013. Kap 8: On ‘Systematic’ Reviews of Research Literatures, i The myth of research-based policy & practice. Los Angeles: Los Angeles: SAGE, ss. 98-109.
Perla, R. J., Provost, L. P., & Parry, G. J. 2013. Seven Propositions of the Science of Improvement: Exploring Foundations. Quality Management in Healthcare, 22(3), 170-186. doi:10.1097/QMH.0b013e31829a6a15
Berwick, D. M. 2008. The Science of Improvement. JAMA : the journal of the American Medical Association, 299(10), 1182-1184. doi:10.1001/jama.299.10.1182
Batalden, P. B., & Stoltz, P. K. 1993. A Framework for the Continual Improvement of Health Care: Building and Applying Professional and Improvement Knowledge to Test Changes in Daily Work. The Joint Commission journal on quality improvement, 19(10), 424-447; discussion 448-452.
Junghans, T. 2018. “Don’t Mind the Gap!” reflections on improvement science as a paradigm. Health Care Analysis, 26(2), 124-139.
Nilsen, P., Thor, J., Bender, M., Leeman, J., Andersson-Gäre, B., & Sevdalis, N. 2022. Bridging the Silos: A Comparative Analysis of Implementation Science and Improvement Science. Frontiers in Health Services, 18.
Bohlin, I. 2010. Systematiska översikter, vetenskaplig kumulativitet och evidensbaserad pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 15(2/3), 164-186. 

Kurssammanfattning:

Kurssammanfattning
Datum Information Sista inlämningsdatum