Kursöversikt
Välkommen till kursen PDGX01 Utbildning, ideologi och skolning!
Kursinformation
Kursplan - Länk till kursplan
Kurslitteratur - Länk till litteraturlistan
Schema - Schema publiceras senast 2 veckor innan kursstart. Länk till schemat i TimeEdit.
Kursstart sker den 16 januari 2023.
Kursintroduktion sker den 19 januari 2023 kl 17:00 i sal A1 318.
Registreringen öppnar en vecka innan kursstart och du behöver registrera dig senast vid kursstart för att kunna delta i undervisningen och få tillgång till materialet i Canvas. Information om registrering
Kursansvariga lärare: Sverker Lundin, sverker.lundin@gu.se
Susanne Dodillet, susanne.dodillet@ped.gu.se
Studieadministratör: Carita Olausson, ips.studieadmin@ped.gu.se
Studievägledare: Helen Ziser, stvl.pedagogik@ped.gu.se
Kursens upplägg och innehåll
Kursen består av 15 föreläsningar som alltid ges på torsdagar kl 17-19. Datum och lokal hittar ni i TimeEdit. Föreläsningarna är indelade i fyra block som presenteras nedan. Av presentationen av varje föreläsning framgår vilken litteratur ni ska läsa.
Varje block avslutas med en frivillig salstenta som består av quizz-frågor och frågor med öppna svar. Dessa tentor ger en möjlighet att "tenta av" kursen olika delar under kursens gång. Om man inte vill eller har möjlighet att delta i någon av dessa fyra frivilliga tentor, eller blir underkänd, har man möjlighet att delta i ett mer omfattande examinationstillfälle i slutet av kursen. Vid detta tillfälle tenterar man de delar av kursen för vilka man inte redan är godkänd.
Kursens sista pass har karaktären av repeterande uppsamling. Detta pass kan vara särskilt användbart för kursdeltagare som blivit underkända på någon av tentorna.
Schemat i tabellform:
Översikt
Föreläsning 1: Bildning eller lärande?
Vad är pedagogik? Idag skulle man kanske kunna dela in kunskapsområdet i tre delar: en del som handlar om lärande, det vill säga vad det egentligen betyder och hur det går till när människor lär sig saker. Till pedagogiken hör sedan också undervisning, som är den aktivitet som syftar till att få lärande att ske. Slutligen hör även utbildning, i en vidare bemärkelse, till pedagogiken, det vill säga den samhälleliga organisationen av undervisning och lärande.
Ett ord som inte riktigt passar in i denna indelning är bildning. Anledningen till att det inte passar in, är att det inte så tydligt hänger ihop med undervisning. Med "bildning" brukar man mena en process som inte har något förutbestämt mål och som inte heller riktigt kan kontrolleras. Att vara "bildad" hänger ihop med att ha en personlighet, och inte heller formandet av en personlighet kan styras - eller vad säger du? Kan en personlighet värd namnet, vara resultatet av en planerad process? Kan man sätta upp en mall för hur en människa bör vara, och sedan forma människor till att bli så?
Föreläsningens första del kretsar kring en text av Wilhelm von Humboldt (1767-1835) där han argumenterar för att forskning och studier universitet bör syfta till just bildning och därför inte får styras: varken forskarnas verksamhet eller studenternas får styras. Istället ska den vara självstyrd mot ett enda övergripande mål: sanning.
I föreläsningens andra del kontrasteras Humboldts universitetsideal mot den nutida inflytelserika pedagogen John Biggs (född 1934) idé om "konstruktiv länkning", vilken i korthet går ut på att studenter på universitetet bör styras med sådan kraft att de knappast kan undgå att lära sig det som det är bestämt att de ska lära sig, även om de ville.
Föreläsningen syftar till att uppmärksamma och kritiskt granska den pedagogik som det är tänkt ska vägleda arbetet i dagens universitet, inklusive PDGX01, nämligen John Biggs konstruktiva länkning.
Litteratur
- Burman, A. (2019). Pedagogikens idéhistoria: uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 år. Läs s. 145-163 (från "Det långa 1800-talet t.o.m. "Huvudets, hjärtats och handens principer").
- Humboldt, 1809, Om den inre och yttre organisationen av de högre läroanstalterna i Berlin
- Biggs, 2003, Aligning teaching and assessing to course objectives
- Extra: Beiser, 2003, The Romantic Imperative - om bildningsbegreppet
Föreläsning 2: Från diskussion & reflektion till empirisk forskning
Före 1960-talet fanns i Sverige bara ett fåtal personer som enligt dagens kriterier skulle kallas forskare i pedagogik. Pedagogik handlade ursprungligen om idéer och ideal, om normer, inte om att med utgångspunkt från ett avgränsat empiriskt material, producera vetenskaplig kunskap. Pedagogiken var ursprungligen knuten till filosofi och religion, den handlade om hur man ska uppfostra barn och om skolundervisning. Den handlade både om uppfostrans och undervisningens mål, och om dess medel, hur man bör göra när man undervisar eller uppfostrar barn.
På 1960-talet knöts stora förhoppningar till forskning som redskap för att förändring och förbättring av samhället. Man tänkte sig att forskning skulle producera kunskap, som sedan kunde användas, för att förbättra till exempel uppfostran och undervisning. På 1960-talet startades en rad pedagogiska projekt som finansierades av staten, och som syftade till att förbättra skolan (eller mer exakt: det framväxande utbildningssystemet) med hjälp av kunskaper, producerade genom pedagogisk forskning. Genom dessa projekt växte antalet forskare radikalt, och man kan därför säga att en ny "samhällsgrupp" formades under 1960-talet: forskare, bland annat forskare i pedagogik.
Man lär sig idag att vetenskap är samma sak som forskning, men forskning är något mycket nyare än vetenskap - åtminstone forskning som finansieras i stor skala med syfte att förbättra skolan och samhället. Föreläsningens huvudsyfte är att synliggöra det pedagogiska forskandets särart, genom att berätta om det historiska förlopp genom vilket det tog form.
Här hittar ni PP-bilderna från föreläsningen.
Litteratur
- Sörensen, 1942, Pedagoger och pedagogiska problem
- Sjöstrand, 1954, Skolreformen i stöpsleven
- Marklund, 1956, Skolans disciplinproblem
Föreläsning 3: Från skollandskap till utbildningssystem
Före 1950-talet fanns i Sverige en mängd olika typer av skolor: folkskolor, läroverk, flickskolor, yrkesskolor, fortsättningsskolor, tekniska högskolor, handelshögskolor - och universitet. Inom varje sådan "skolform" var de lokala variationerna relativt stora. Det var inte självklart vad det betydde att ha läst och tagit examen från en viss skola, det fanns inget sammanhängande regelverk för övergångar mellan olika skolformer. Skolorna var inte resultatet av en övergripande planering, med syfte att fylla individuella och samhälleliga behov, av utbildning och av kunskaper.
På 1950-talet tog ett arbete fart med att systematisera skolområdet - inklusive universitetet. Detta arbete hade mot 1970-talets slut resulterat i ett sammanhängande utbildningssystem, med syfte att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt producera kunskaper tillsammans med information (i form av betyg och examina) om vem som kan och vet vad, och att hjälpa till att se till att rätt man hamnar på rätt plats i samhället.
Vi är idag väldigt vana vid utbildningssystemet. Föreläsningens huvudsyfte är att synliggöra hur speciellt och märkligt det är, genom att berätta om det historiska förlopp genom vilket det skapades.
Litteratur
- Richardson, kapitel 7: 1900-1970: På väg mot utbildningssamhället
Föreläsning 4: Framsteg eller upplysning?
John Dewey räknas som en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer. Hans pedagogiska texter och gärningar har ofta fått representera den moderna pedagogikens genombrott. Men även om Deweys betydelse är stor, så var hans tänkande inte riktigt så unikt som det ibland framställts. Det är snarare så att Dewey sammanfattade många idéer som utvecklats av andra innan och runt omkring honom till ett sammanhållet utbildningskoncept. I centrum för detta utbildningskoncept står idén att utbildning och vetenskap bör fungera som redskap för samhällsutveckling i riktning mot stärkt demokrati och ökat välstånd.
Medan reformpedagogiken i början av 1900-talet hade som agenda ett befria människor genom att låta dem utvecklas till självständigt tänkande individer, kom reformpedagogiken mot 1900-talets slut mer att handla om att skydda en viss uppsättning idéer - rörande demokrati, jämlikhet, tolerans och mångfald - från hot och angrepp utifrån. Medan reformpedagogiken syftade till att fostra barn så att säga bort från det rådande samhällets normer och värden, kom idéer liknande reformpedagogikens att mot 1900-talets slut mer handla om att fostra barn in i en tänkt värdegemenskap. Medan den tidiga reformpedagogiken hade fokus mot individen och dess frigörelse, fick reformpedagogiken mot slutet av 1900-talet snarare fokus mot samhället - vars normer och värden ska formas genom uppfostran. Man talar om denna sorts uppfostrans mål i termer av en värdegrund, som ska vara gemensam för hela samhället, och garanteras av utbildningssystemet. En av denna pedagogiska idés viktigaste talespersoner är Tomas Englund.
I föreläsningen kontrasteras reformpedagogiken mot liberala och konservativa pedagogiska tankesätt vilka varit mindre centrala i den svenska pedagogikens utveckling, och till vars särart det hör att de inte vill se utbildning som ett redskap för samhällsförändring.
PP-bilder från kvällen.
Litteratur
- Dewey, Mitt pedagogiska credo
- Tomas Englund, 2000, Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Skolverket.
- Michael Gustavsson, 2016, Lärarens demokratiska uppdrag: Värdegrund och ideologi. Tidskrift för politisk filosofi, 20(3), 11-24.
Förhistoria
Föreläsning 5: Pedagogik i Sverige 1920-1945
Mellankrigstiden, och i viss mån även första halvan av 1940-talet, präglades av livlig och mångfacetterad offentlig diskussion om skolans innehåll, organisation och samhällsroll. Texterna som hör till passet är valda för att illustrera denna livlighet och mångfald. De behandlar:
- Diskussionen kring "den nya skolan", det vill säga vad man idag talar om i termer av progressivistisk pedagogik eller reformpedagogik. Det rörde sig om ibland ganska radikala idéer om anti-auktoritär, "barncentrerad", undervisning. Vissa lärare var entusiastiska, och deltog på internationella konferenser. Andra var skeptiska. Vad vi ser exempel på här är alltså "receptionen" i Sverige av den typ av idéer som John Dewey formulerade i början av 1900-talet.
- Den nya sorts "vetenskapliga" sätt att tänka om skolan som successivt började få allt större inflytande under perioden. Detta är början till den typ av expert-vetande om skolan som slog igenom på 1960-talet, och som John Biggs konstruktiva länkning är ett av många exempel på idag.
- Olika uttryck för engagemang i civilsamhället, för skolan, en typ av engagemang som 1960-talets centralisering och byråkratisering omformade och eventuellt rent av dödade.
- Hyllningen av frihet och personlighetens fria utveckling - ett "personorienterat" tänkande, vilket kan kontrasteras mot det "systemorienterade" tänkande som blev dominerande på 1960-talet.
Litteratur
Richardsson, kapitel 7
Föreläsning 6: Enhetsskola - från diskussion till agenda
Detta pass tar avstamp i en diskussion som hör till samma period som behandlade i föregående pass: diskussionen om "bottenskolan" eller "enhetsskolan". Det som stod på spel var skolväsendets organisation. Å ena sidan fanns de som förespråkade ett enhetligt och standardiserat "utbildningssystem" som skulle vara lika för alla; å andra sidan fanns de som förespråkade en mer öppen organisation bestående av en mångfald av olika skolformer, gärna med öppenhet för lokala variationer. Under 1940-talet blev det klart att det var ett enhetligt och centralstyrt utbildningssystem som Sverige skulle få. Under 1960-talet tog denna utveckling en ny vändning när ekonomer började göra gällande att utbildning borde betraktas som en investering - i "humankapital". Då accelererade rörelsen bort från det personorienterade tänkandet, mot ett systemorienterat tänkande där utbildning förstås som en opersonlig produktionsprocess, vars mål borde bestämmas utifrån samhällets behov, med vilket man vid denna tid i första hand avsåg näringslivets behov av rätt-utbildad arbetskraft.
Litteratur
Föreläsning 7: Undervisningsteknologi
Detta pass handlar om de undervisningsmetoder med vars hjälp det effektiva och för ekonomin så avgörande utbildningssystemet skulle realiseras. Vi läser texter av och om B. F. Skinner, vars behavioristiska teorier utvecklats genom forskning på råttor, duvor och hundar. Den behavioristiska lärandeteorin kombinerades med användning av avancerad (med dåtidens mått) digital teknik, till vad man kallade "undervisningsteknologi". Man hoppades att sådan teknologi skulle kunna göra skolan mer effektiv på samma sätt som teknologisk utveckling tidigare lett till effektiviseringar inom jordbruk och transport.
Det blev dock inte så bra, och dessa teorier och denna teknik hamnade i vanrykte redan kring mitten av 1970-talet. Inte desto mindre var det i arbetet med undervisningsteknologi som flera av de idéer som är centrala inom pedagogiken idag tog form, till exempel idén att utbildningsmål måste formuleras konkret och exakt och vara objektivt mätbara, liksom idén att utbildning kan förstås som ett program.
Litteratur
Föreläsning 8: Utbildningsplanering
I fokus för detta pass står det systemorienterade tänkande som dominerade pedagogiken under åren kring 1970. Det utgör en omedelbar förhistoria till utvecklingen av de pedagogiska teorier som tog form under 1970-talet och som levde kvar och vidareutvecklades under 1900-talets sista fjärdedel.
Litteratur
Pedagogiska teorier
Föreläsning 9: Teorier om reproduktion
Föreläsning 10: Läroplansteori
Föreläsning 11: Didaktik och lärandeteori
Föreläsning 12: Sociokulturell teori
Dagens nyckelfrågor
Föreläsning 12: Decentralisering och NPM
Föreläsning 13: Professionalitet och självstyrning
Här hittar ni PP-bilderna som presenterades i samband med föreläsning 12 och 13.
Föreläsning 14: Bolognareformen och högskolepedagogiken
Avslutning
Repetitionspass