Kursöversikt

Utbildningen i Slaviska medeltidsstudier vid Institutionen för språk och litteraturer består av fristående kurser på grund- och avancerad nivå. Dessa kurser kan leda till kandidat- och masterexamen i slaviska språk. För information om kurser på grundnivå klicka på länken “Kurser 1” och för avancerad nivå  klicka på länken “Kurser 2”. En lista över studentuppsatser inom ämnet samt förslag på litteratur hittar du i länkarna nedan.  

Direkt kontakt med tidiga liturgiska och icke liturgiska texter

Fornkyrkoslaviska  är ett skriftspråk som etablerades för bibelöversättningar i mitten av 800 talet och blev det liturgiska språket i den ortodoxa kyrkan i slaviskspråkiga länder. Genom att läsa fornkyrkoslaviska får man en direkt kontakt med de tidiga kyrkliga texterna, såsom den slaviska översättningen av Bibeln, helgonlegender och hymner, men även med icke liturgiska texter som historiska berättelser, medicinska texter, beskrivningar av djur (Physiologus), underhållande berättelser som Alexanderromanen, inskriptioner och textgraffiti. Allt detta är viktigt för att förstå den kristna traditionens och skriftlighetens spridning i östra Europa. För dem som är intresserade av kristen filosofi och teologi ger fornkyrkoslaviska tillgång till skrifter från framstående teologer och kyrkliga ledare, såsom de tidiga slaviska missionärerna Kyrillos och Methodios. Deras arbete med att översätta och formulera teologiska begrepp på slaviska har haft en varaktig påverkan på både kristen och slavisk kultur.

Betydelse för moderna slaviska språk

Fornkyrkoslaviska har haft ett stort inflytande på de moderna slaviska språken, särskilt när det gäller deras liturgiska och formella språkbruk. För den som är intresserad av slaviska språk är fornkyrkoslaviska en förutsättning för att förstå många historiska och språkliga förändringar.

Tillgång till ett rikt historiskt och kulturellt arv

I svenska bibliotek och arkiv bevaras hundratals slaviska handskrifter och äldre tryck. En del av dessa kommer från samlingar som tidigare har tillhört svenska diplomater, språkforskare, personer som var högt uppsatta i Svenska kyrkan och slavister. Värda att nämnas är bland annat Johan Gabriel Sparfwenfeldt (1655–1727), Nicolaus Bergius (1658–1706) och Erik Benzelius (1675–1743). Andra slaviska handskrifter och äldre tryck har tagits till Sverige som krigsbyte. Böckerna i dessa samlingar finns beskrivna i Alvin. De är idag en del av det svenska kulturarvet, och en undersökning av dem kräver kompetens i fornkyrkoslaviska och kyrkslaviska. Genom att läsa fornkyrkoslaviska kan man bidra till att bevara och förstå de kulturella och intellektuella traditioner som är viktiga för de ortodoxa och slavisktalande samhällena. Det ger även insikt i de initiala språkliga och litterära insatser som bidrog till skapandet av den slaviska identiteten. Det handlar om att få tillgång till ett rikt historiskt och kulturellt arv, ett arv som har format delar av den moderna slaviska världen. Samtidigt erbjuder det en unik inblick i de tidiga teologiska och språkliga utvecklingarna.