Kursöversikt

Kursen pågår 6 feb - 2 juni 2024.

25 hp

 

VÄLKOMMEN TILL KURSEN!

 

Välkommen till din avslutande fördjupningskurs på socionomprogrammet: Myndighetsutövning i socialt arbete. Förutsättningar och konsekvenser.

I kursen integreras juridiska och samhällsvetenskapliga perspektiv och kunskaper då båda dessa är omistliga delar för att kunna utföra ett professionellt myndighetsutövande socialt arbete. Målet i socialt arbete är att insatser ska gagna den enskilda klienten. Men ibland krockar olika intressen, förutsättningar, perspektiv och regelverk. Det är inte alltid självklart hur dessa olika aspekter ska vägas mot varandra. 

Som socionom kommer du att möta olika typer av social problematik och utmaningar. Myndighetsutövning är ett kraftfullt uttryck för samhällets maktbefogenheter gentemot enskilda och påverkar människors liv och vardag på olika sätt. Myndighetsutövande beslut kan omfatta allt från en frivillig insats med relativt liten inverkan i klienten/de berördas liv till mycket omfattande insatser med hjälp av tvång och mot den enskildes eller en familjs vilja. Alla som är i kontakt med  socialtjänsten kommer i en eller annan form att vara föremål för myndighetsutövande beslut. Såväl vuxna som barn. Detta då socialtjänsten inte kan bevilja några insatser (eller besked om att klienten inte beviljas insatser) utan att det myndighetsutövande beslut ligger till grund för detta. Socialtjänstens beslut berör också behandlande och andra liknande utförarinsatser.

 

Myndighetsutövning. Handlingsutrymme, trovärdighetsbedömning & relationen till rättssäkerhet

Myndighetsutövning kan bara ske med hjälp av lag. Juridiken är alltså grundläggande för det myndighetsutövande uppdraget. Men vad innebär begreppet myndighetsutövning? Myndighetsutövning handlar om situationer där en myndighet fattar beslut med hjälp av lag och ska ses som ett uttryck för samhällets makt över medborgarna (Prop. 2016/17:180 s. 50). Myndighetsutövning har alltid bindande positiva eller negativa konsekvenser för enskilda. Hur ser regelverket och rättspraxis ut inom för socialt arbete relevanta områden? Och hur ser rättstillämpningen ut avseende olika former av beslut som fattas inom socialt arbete?

Vad kan man göra med handlingsutrymme och hur stort är det i olika sammanhang genom identifiering och utredning av sociala problem, beslut, arbete i relation till genomförande, uppföljning och utvärdering av insatser? Lagar och andra regelverk är grunden för det myndighetsutövande arbetet. Men trots det finns alltid en viss grad av frihet vid myndighetsutövning. Detta handlingsutrymme är en central del i kontakten mellan exempelvis socialsekreterare och klient. Detta eftersom myndighetsutövning inte låter sig (inte kan) detaljregleras i alla avseenden. Istället måste handläggning och beslut anpassas till varje specifik situation. Handlingsutrymmet kan användas för olika syften, både gynnande och kontrollerande och repressiva. Handlingsutrymme och myndighetsutövning är varken bra eller dåligt i sig, det är en möjlighet som kräver transparenta och väl övervägda beslut.

För att fatta beslut måste olika former av information samlas in som grund för beslutet. Det gör att också trovärdighetsbedömning (och olika former av källkontroller) är en relevant del i myndighetsutövande verksamhet gentemot enskilda. Frågan som ställs är då "är den information personen ger giltig och relevant?". Trovärdighetsbedömningar kan vara medvetna eller omedvetna, de kan dock lika lite som handlingsutrymmet elimineras från bedömningsprocessen. I kursen diskuteras när, i vilken grad och på vilket sätt handlingsutrymme och trovärdighetsbedömning används i mötet med klienten, och hur mer och mindre tydliga maktaspekter är en central del av dessa processer.

Om handlingsutrymme och trovärdighetsbedömningar hanteras omedvetet, oansvarigt och icke-transparens kan rättssäkerhet - alltså rätten till lika behandling i lika ärenden - äventyras. Även legitimiteten för beslutet kan äventyras. Också rättssäkerhet är centralt för det myndighetsutövande arbetet, men inte så entydigt och lätt definierat som kanske ges sken av. Även detta diskuteras i kursen, utifrån fokus på formell och materiell rättssäkerhet. 

Avsikten med kursen är att förmedla ett brett perspektiv på myndighetsutövning. Utgångspunkt är en juridisk förståelse av myndighetsutövning medan myndighetsutövningens förutsättningar och konsekvenser för professionellt socialt arbete också behöver förstås med hjälp av en samhällsvetenskaplig och kritisk begreppsapparat. Utöver handlingsutrymme, trovärdighetsbedömning och rättssäkerhet, behandlas också organisatoriska villkor, ledarskap, sekretess, självbestämmande, etiska förhållningssätt, mänskliga rättigheter och diskriminering.

 

Kursens tre huvudsakliga teman:

Myndighetsutövning i socialt arbete

1. Politik, organisation & rättsliga villkor (alltså förutsättningar)
   
2. Myndighetsutövning som professionell praktik (alltså professionellas görande & konsekvenser på organisationsnivå)
3. Konsekvenser (i klienters och berördas liv)

Det första temat behandlar villkoren för myndighetsutövningen. Det sociala arbetet omgärdas och styrs av politik vilken i sin tur formuleras som lag. Socialtjänsten är en byråkratiskt uppbyggd organisation som är politisk styrd . Det innebär att hur socialtjänstens uppdrag är formulerat och hur myndigheten är organiserad är föränderligt över tid. Förändringar kan exempelvis manifesteras genom att Socialtjänstlagen ändras, eller genom att det införs nya lokala direktiv, regler och riktlinjer som påverkar rättstillämpningen, även sparkrav och/eller minskad resurstilldelning är avgörande för hur socialtjänsten fungerar.

Det andra temat riktar fokus mot att myndighetsutövning som praktik består av ett komplext möte mellan politik, juridik, riktlinjer, organisation, professionell etik, kunskap, färdighet och förmåga samt och moral. Här diskuteras beslutsfattares handlingsutrymme och den makt som följer av ett sådant mandat. Här är även normativa frågor som hur socialsekreterare bör nyttja sitt handlingsutrymme och varför relevanta. Som en del av det här temat diskuteras även frågan om granskning, utvärdering och kvalitet. Hur granskas och kvalitetssäkras socialsekreterares arbete? Hur påverkas deras professionella praktik av att socialtjänsten är föremål för olika typer kvalitetsmätnings- och granskningsverktyg? Hur kan man förstå begreppet ”kvalitet” i förhållande till myndighetsutövning?

 

Kursansvariga lärare

Angelika Thelin, e-post: angelika.thelin@socwork.gu.se

Hanna Wikström, e-post: hanna.wikstrom@socwork.gu.se

 

Schema

Schema Observera att schemaändringar kan ske upp till två veckor före kursstart

 

Kurslitteratur/kursplan

Länk till kurslitteratur/kursplan 

 

Utbildningsadministrationen

Vänd dig till utbildningsadministrationen med frågor om registrering och dylikt.

Utbildningsadministrationen når du lättast via e-post: socionomprogrammet@socwork.gu.se

 

Studievägledning

Kontakt: studievagledning@socwork.gu.se
Drop-in för kortare frågor: tisdagar kl. 9-10. Boka tid för längre samtal via mail.

Tina Bergendahl Olsson; 031-786 57 78  Telefontid tisdagar och onsdagar kl. 10-12

Cilla Flodén; 031-786 15 83 Telefontid måndagar kl. 13-14, övrig tid i mån av tid

 

Studentportalen

I Studentportalen hittar du allt du behöver för att hantera dina studier och universitetslivet. Den är ditt stöd när du studerar vid Göteborgs universitet.

Logga in med dina studentuppgifter för att få information riktad till dig som student vid Institutionen för socialt arbete.

 

Registrering

Registering sker via Ladok: https://studentportal.gu.se/e-tjanster/registrering?skipSSOCheck=true

Registreringsperioden på kursen är 2024-01-30 - 2024-02-06