Kursöversikt
KI1210 (distans), Kinas historia 7,5 hp
OBS! Denna sida är under uppbyggnad. Den blir inte klar förrän kursen är det, så det är viktigt att gå in här och stämma av regelbundet!
Kursplan och litteraturlista hittar du på GU:s hemsida.
Kontakta studentexpeditionen för frågor som rör registrering, studietyg,
inloggningsuppgifter, mm: studentexpeditionen@sprak.gu.se
Kontakta studievägledare om du har frågor som rör dina studier: studievagledning.kinesiska@sprak.gu.se
Information om studievägledningen
Kontaktuppgifter Institutionen för språk och litteraturer på Studentportalen
Information om pedagogiskt stöd
Varmt välkomna till denna introduktionskurs om Kinas historia!
Kursen består av tio online-träffar. Varje träff består i sin tur av en föreläsning och ett seminarium (45 min vardera). Under seminarierna diskuterar vi Kinas historia utifrån olika artiklar och Valerie Hansens The Open Empire: A History of China to 1800, vilken är den huvudsakliga kursboken. (En annan mycket bra översikt är Patricia Buckley Ebreys The Cambridge Illustrated History of China [tredje utgåvan, 2022] som finns här; klicka på "Read online" och sedan på "continue with read-only."). Jag kommer lägga upp mina videofilmer allteftersom och även de artiklar som ska läsas inför seminarierna. Kinas historia på 10 lektioner av Perry Johansson Vig är i princip omöjlig att få tag i så den får vi ta bort från litteraturlistan.
Det är min ambition att ni efter avklarad kurs ska ha en god, översiktlig förståelse av Kinas långa historia, samt ett kritiskt förhållningssätt till historieskrivning ("historiografi") som företeelse (dvs. insikten att all "historia" skrivs av någon eller några i vars intresse det ligger att föra fram en viss version av ett visst händelseförlopp). Examination sker genom en hemtentamen i två delar: en kortfattad översikt över perioden Zhou-Qing, samt en essä (ca 1500 ord) om ett ämne som intresserar er.
Här finns förslag på olika uppsatsämnen. Det går naturligtvis bra att hitta på ett eget ämne.
Om ni läst någon kurs nyligen hos oss på Institutionen för språk och litteraturer (SPL) har ni kanske gått onlinekursen "Akademisk hederlighet" redan tidigare, vilket är ett krav för att bli godkänd. Har ni inte gått den tidigare ber jag er göra den här på Canvas (ni behöver inte kontakta mig). Kursen finns här.
När ni skriver uppsatser eller inlämningsuppgifter hos oss på SPL så ber vi er alltid använda originalkällor. Med andra ord, ni förväntas leta upp relevanta och pålitliga (kritiska) källor i t.ex. Libris eller JSTOR (en tidskriftsdatabas) och får aldrig hänvisa till till exempel Wikipedia eller ancient.eu, history.com, encyclopedia.com, so-rummet.se, eller webb.folkbildning.net. Naturligtvis kan ni i ett första stadium konsultera dessa sidor men ni måste leta upp de källor som de tar sin information från, och dessutom förhålla er kritiskt till dessa källor. Jag upprepar: ingen historieskrivning är neutral utan har sin egen "agenda". Detta är charmen (och samtidigt den stora faran) med historieämnet.
Vad det gäller referenssystem, går det bra att välja själv - även om vi på kinesiska-avdelningen rekommenderar Oxford eller Chicago, det vill säga system där du skriver fotnoter nederst på sidan i texten och inte inom parentes i den löpande texten. Det viktiga är dock vara konsekvent, alltså att du inte blandar två eller flera system. Vill du läsa mer om hur du ska referera kan du titta på följande sida: https://studentportal.gu.se/service-och-stod/akademiskt-sprak-och-studiestrategier/guide-till-att-soka-lasa-och-skriva/arbeta-med-kallor-och-referenser
Återigen, varmt välkomna.
Johanna Lidén
Dessvärre hade jag tydligen kopierat in Martin Svensson-Ekströms zoom-rum istället för mitt eget. Jag hoppas att alla som ville vara med såg mitt mejl. Ni som eventuellt missade eller ändå vill se min föreläsning så finns den här nedan:
Introduktionsföreläsning 3 september:
Johannas Zoom-rum: https://gu-se.zoom.us/j/5534291276
Eftersom det var över 60 som anmält sig till kursen hade jag planerat att ha dubbla seminarier, men det var bara 12 som dök upp på första föreläsningen och därför finns det ingen anledning att göra så. Jag kommer alltså att lägga ut seminarier för alla kursdeltagare samtidigt. Planeringen kommer alltså att ändras de närmaste dagarna.
Efter samtal med Fredrik Fällman som har kursen i kinesisk propaganda förstod vi att det finns studenter som anmält sig både till den kursen och kursen i Kinas historia. Vi var inte medvetna om det och har råkat lägga våra kurstillfällen på samma tid. Därför kommer jag att flytta tiden den 1 oktober till kl 10.15-12.00 och Fredrik kommer också att ändra ett datum.
Föreläsning 1: Bör ses före seminariet 10 september
Ovan den första videoföreläsningen "Kina före Kina". Dessvärre missade jag att göra den i visa-läge. Jag ska bättra mig till nästa gång. Lovar!
Är det svårt att se texten så har ni min ppt här men utan bilder.
10 september 2024, kl 13:15 - 15.00: Seminarium 1
Här är uppgiften till första seminariet.
Läsning till detta tillfälle är: Kapitel 1, "Inventing China" i The Open Empire. Om du inte har läst introduktionen är det bra om du läser den också.
Nedan inspelningen av seminariet:
För att förstå den kinesiska tideräkningen, behöver man förstå hur 60-årscykeln är konstruerad. Här en länk till wikipedia som ni kan titta på:
https://en.wikipedia.org/wiki/Sexagenary_cycle
Vill du titta på föremål från den här tiden finns olika muséer vars samlingar är tillgängliga digitalt. T ex Östasiatiska museet:
https://collections.smvk.se/carlotta-om/web?_gl=1*1o5uhqq*_gcl_au*NDc4OTE0MzkuMTcyNTEwMTE1OA..
och Brittish museums Kina-föremål:
https://www.britishmuseum.org/collection/china
Har du möjlighet att resa finns naturligtvis hur många muséer som helst i Kina att besöka t ex det stora relativt nybyggda muséet i Shanghai:
https://www.shanghaimuseum.net/mu/frontend/pg/en/index
Eller varför inte National Palace Museum i Taibei:
17 september 13.15-15.00
Läsning: Kapitel 2, "The Age of the Warrior and the Thinker: Double Ear and Confucius" + Kapitel 3, "The Creation of Empire"
Texter till seminariet 17 september:
Och här är diskussionsfrågor till texterna.
Här nedan finns föreläsningsvideon:
Och här seminariet:
24 september 13.15-15.00
Framflyttad!
Och här finns PPT för Ideologier under Qin och Han för den som föredrar att bläddra i den.
I oktober OBS! Kl 10.15 - 12.00
Läsning kap 4, "Religious Landscape" + kap 5, "China's Golden Age."
Läs Robert Eno's artikel "Basic Structures of Buddhism" som du hittar Här . Hur beskriver han buddhismens uppkomst i Kina (Se ovan ss. 5–8)? Vad kännetecknar Zen-buddhismen 禪 (kinesiskt uttal: chan)? Vem var Huineng (638–713), och vad är han känd för? Läs ett stycke ur hans Platformsutra Länkar till en extern sida.(ss 17–23). Vad utmärker buddhismens "metod" för att uppnå upplysning och befriande från lidande? Ser ni några likheter och skillnader mellan zen-buddhism, konfucianism och daoism?
8 oktober kl 13.15 - 15.00
Läsning kap 6, "The An Lushan Rebellion and its Aftermath" + kap 7, "Coming to Terms with Money"
Och här powerpoint-presentationerna:
15 oktober kl 13.15 - 15.00
Framflyttad!
15 oktober: Deadline för kursen i akademisk hederlighet.
22 oktober kl 13.15 - 15.00
Här nedan är min föreläsning om Song-dynastin del 2:
Seminarietexter om utbildning:
Fosterundervisning. Ur: Annika Pissins avhandling "Elites and their children: A study in the historical anthropoly of Medieval China, 500–1000 AD" (2009).
Johanna Lidéns artikel om en byskollärare hittar du här.
Och här en liten informativ video om examinationsväsendet:
https://www.youtube.com/watch?v=rWcAlUzVocw
Läs också nedanstående artikel om examinationsväsendet:
Lessons from the Chinese imperial examination system
Fundera över nedanstående frågor i anslutning till texterna.
1. På vilka sätt tänkte de att den gravida kvinnan kunde påverka barnets framtid? Tror du att en kvinnan kan påverka ett barns kognitiva utveckling redan i fosterstadiet? I Kina är det många som tror det i varje fall. Googla gärna! (Om du läser kinesiska kan du googla på 胎教. Prova annars med "prenatal education China" - du kommer få en stor mängd sökträffar!)
2. Vilka likheter och skillnader kan vi hitta om vi jämför den Sichuanesiska byskolläraren från 1800-talet med en grundskollärare i Sverige idag vad det gäller problem i skolan?
3. Artikeln av O'Sullivan och Cheng om de kejserliga examinationerna talar också om stora likheter mellan då och nu. Vilka likheter mellan de kejserliga och de moderna examinationerna nämner de? Vad är en åtta-bent essä och hur är den strukturerad? Vad var syftet med de kejserliga examinationerna?
Seminariet:
Läsning kap 8, "The Northern Dynasties" + Kap 9, "The Mongols"
Och här är min ppt om Folken i Norr och här den lilla resten om kvinnan under Song.
5 november kl 13.15 - 15.00
Läsning kap 10, "Continuation + The Ming dynasty" + kap 11, "The Qing Empire"
Min PPT utan bilder från min avhandling. Det är ju inte tillåtet med självplagiering! Men ni kan titta på bilderna ändå för min avhandling finns i open access:
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1258076&dswid=713
12 november kl 13.15 - 15.00
Denna gång diskuterar vi följande artiklar:
Först en artikel klimatförändringar i under Yuan och Ming-dynastierna. Brook
Och sedan en artikel om svält, migration och krig och som också berör klimatet.
Vi kan försöka jämföra de olika forskarnas perspektiv på klimatförändringar.
Sedan hittade jag en artikel om det manchuiska språket och dess roller under Qing av Crossley och Rawski (åtminstone den senare är en mycket duktig forskare).
Andra halvan av lektionen pratar jag om Qing-dynastin fram till och med 1800-talet. Det blir mycket översiktligt.
Diskussionsfrågor till texterna:
1. Vilket tycker du är Brooks viktigaste forskningsresultat i artikeln om de klimatkatastrofer som inträffade under Yuan- och Ming-dynastierna?
2. Hur visar han på att klimatet i Kina relaterar till klimatvariationer i andra delar av världen?
3. Den andra artikeln av Xiao, Fang, Zheng och Zhao har ett delvis annat tids- och rumsperspektiv. Förklara!
4. Vad bidrar dessa artikelförfattare med som inte Brook gör? Och tvärtom, har Brooks artikel styrkor som deras artikel saknar?
5. Skiljer sig deras forskningsresultat åt på något avgörande sätt?
6. Behöver vi den här typen av historiska studier? Vad kan den bidra med i förhållande till vår nuvarande klimatkris?
7. Vad är manchuiska för språk och vad hade de för skriftspråk?
8. Vad kan texter skrivna på manchuiska bidra med som texter på kinesiska och andra språk inte kan?
Dagens genomgång:
19 nov kl 13.15 - 15.00
Var och en gör en kort presentation (ca 5 min) av det tänkta innehållet i essäerna.
27 nov 13.15 - 15.00
Frågestund om essäskrivandet
Hemtentamen
Lämnas in 15 december 2024.
Omtenta läggs ut den 12 januari med deadline den 19 januari. Det kommer gå till på samma sätt som den ordinarie hemtentan, det vill säga, att du får skriva en essä baserad på ett eget valt ämne à 1500-2000 och en essä-fråga som jag ställer som besvaras med ca 1000 ord. Har du alltså skrivit en egen essä redan är det bara att ladda upp den så fort uppgiften finns tillgänglig. Tentan kommer att läggas ut som en uppgift här i Canvas.
God Jul och Gott Nytt År!
Johanna