Kursöversikt

Information från kursansvarig

 

 

Välkomstbrev till kursen FKGKBA ht 2024

Konsthistoria och bildanalys med inriktning mot pedagogik

Grundnivå 15 högskolepoäng

Hej och välkomna! 

Vi hoppas att du skall trivas hos oss och vi kommer att sträva efter att du skall uppleva en intressant balans mellan utmaning, utforskning och nyorientering i bildpedagogik. Först lite praktisk information och sedan lite ämnesinformation och slutligen kontaktinformation.

Inför kursstart

Kursen startar den 2 september och pågår till den 19 januari 2025.

Studentportalen

I Studentportalen hittar du information som är bra att veta för dig som är ny student.

Registrera dig på kursen

För att bekräfta din plats på kursen måste du registrera dig. Det är först när du är registrerad som du räknas som student på kursen och kommer åt allt kursmaterial i Canvas.

Du registrerar dig på kursen i Ladok

Registreringen är öppen 26-29 augusti 2024. Om du inte registrerar dig i tid förlorar du din plats på kursen.

Kontakt

Om du har frågor om din registrering inför kursstart, vänligen kontakta utbildningsstöd: admission@hdk-valand.gu.se. För frågor om kursens innehåll och upplägg, kontakta kursansvarig lärare.

Under Anslagstavla i menyn till vänster, publicerar vi löpande information inför kursstart så som schema, litteraturlista.

Kursplan HT24

Konsthistoria och bildanalys med inriktning mot pedagogik _ 15,0 hp _ FKGKBA _ KomplettKurs, grundnivå.pdf

Efter kursstart krävs att du är registrerad och inloggad i Canvas för att komma åt allt kursmaterial.

Har du frågor om kursinnehåll ta kontakt med

Katarina Jansson Hydén

Kursansvarig

katarina.jansson.hyden@hdk.gu.se

Jag som är kursansvarig och som kommer att undervisa er i de två första momenten heter Katarina Jansson Hydén. Jag är adjunkt i bildpedagogik på HDK-VALAND jämte en anställning som doktorand i bilddidaktik.  Mitt intresse för hur bilden kommunicerar och dess narrativa karaktär har resulterat i  en master i bilddidaktik och en magister i konstvetenskap. Jag har arbetat med bilddidaktik, konsthistoria och bildanalys under mycket lång tid men på olika sätt. Jag hoppas att ni skall uppleva att konsthistoria och bildanalys kan innebära ett spännande möte mellan er, konsten och de som ni undervisar

 

Kort information om kursen och instuderingsschema.

Under momentet konsthistoria och bildanalys kommer vi att via zoomföreläsningar/seminarier att diskutera och analysera konsthistoria, bildanalys och bilddidaktik.

Vi träffas på kvällstid 19.00-21.00 varje måndag eller onsdag med start den 2 september augusti och kursen pågår till den 16 januari 2025. 

Undantag v 37 då ni har egenstudier hela veckan ingen undervisning denna vecka. Använd tiden till att komma igång i läsandet ordentligt. 

Vilken veckodag just du skall närvara (måndag eller onsdag) för undervisning beror på vilken klass du tilldelats. Mer info om detta senare

Undervisning sker på kvällstid 19.00-21.00 via zoom 

Det kommer att finnas inspelat material och annan undervisnings material också. Under momentet bildpedagogik kommer undervisningen också att till del bestå av redan förinspelat material.

 

Konsthistoria och bildanalys

Läs kurslitteraturen väl men tänk framför allt på det som står mellan raderna det vill säga det som inte sägs och det som inte syns. Vi kommer att ha många sådana diskussioner. Ni kommer att ta er an konsthistorien från renässansen till idag. Det är viktigt att skapa en miljö där diskussionen och kontext får vara viktiga redskap för att förstå en epok, en era, eller en förfluten tid. Kontexten ger ökad förståelse för konsthistoriens olika förutsättningar.

Kunskap blir meningsfull och tillgänglig när möjlighet ges att utforska den och därför kommer bildteori ständigt att varvas med bildanalys. Vi kommer att öva på hur bilder kan förstås och avkodas genom olika bildanalytiska redskap. Konsthistoriska verk och samtidskonst kommer också att användas som redskap för diskussion för att undersöka dess möjligheter till lärande. Vad en bild/eller ett konstnärligt uttryck vill säga kan ofta skapa ett spännande kunskapssökande för alla åldrar. Genom analysmetoder och avkodningsverktyg blir analysen ännu mer innehållsrik, levande och intressant.

Schema finner du i canvas.

Kursplan 

Du hittar kursplan för din kurs via söktjänsten för kursplaner 
Bra att känna till är att alla kurser inte har en fastställd litteraturlista. Litteraturlistan läggs här och i canvas

Initialt instuderingsmaterial:

1. Yvonne Eriksson, Anette Göthlund, Möten med bilder: analys och

tolkning av visuella uttryck, Studentlitteratur 2012. ISBN

9789144059457.

2. Whitney Chadwick, Woman, art and society. De andra titlarna är också viktiga men dessa är suveräna.

 

Litteraturlistan i sin helhet finns här nedan men starta upp genom att bekanta dig med ovanstående böcker. Ni kommer även att få tillgång till ytterligare instuderingsmaterial via pdf. Detta material är främst bestående av konsthistoriskt bild- och textmaterial vilka förklarar och sätter konsthistoriska epoker i kontext. Kursmomentet kommer att avslutas med en examineringsuppgift kopplat till offentlig plats, konsthistoria, bildanalys och bildpedagogik.

OBLIGATORISK KURSLITTERATUR 

Berger, John. (1972) Sätt att se på konst Penguin Books Ltd, Middlesex. (Bergers fyra episoder i ways of seeing kan också ses på youtube. Gogla ways of seeinf four episodes)

Bromseth, J., & Darj, F. (2010) Normkritisk pedagogik- Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala universitet: Skrifter från Centrum för genusvetenskap.

Chadwick, W. (2020). Women, art, and society. (Sixth edition). London: Thames Hudson Ltd.

Eriksson, Y. Göthlund, A. (2012) Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck. Studentlitteratur. (Boken uppdateras ständigt)

Honour, H. & Fleming, J. (2009). A world history of art.(Rev. 7. ed.) London: Laurence King. ISBN:9781856695848

Ljung, B. (2009). Museipedagogik och erfarande. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. (finns som elektronisk resurs)

Marklund, F. (2019). Bilder som berättar: om kunskap, makt och traditioner i grundskolans undervisning. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.

Sjöholm Skrubbe, J. (2007). Skulptur i folkhemmet: den offentliga skulpturens institutionalisering, referentialitet och rumsliga situationer 1940-1975. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007. Göteborg.

Åsén, G. (2006). Uttryck, intryck, avtryck – Lärande, estetiska uttrycksformer och forskning - Varför bild i skolan– en historisk tillbakablick på argument för ett marginaliserat skolämne. Bromma: Vetenskapsrådet, 107.

Åsén, G. (red.) (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Öberg, J., Lindberg, Y. & Baccstig, L. (red.) (2023). Undervisningens konst. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Samt undervisnings-pdf och keynote eller PP. Det kan tillkomma kurslitteratur men i möjligaste mån hanterar vi då litteratur som finns på pdf eller liknande.

 

LITTERATURTIPS OCH REFERENSMATERIAL

Här nedan finner ni referensmaterial och litteraturtips gällande analys och tolkning av symboler och tecken. De tips jag presenterar finns det lika många och fler om när det gäller skulptur och arkitektur. Jag fokuserade denna gång på bildens analys. Jag har för enkelheten skull delat upp referenslitteraturen i tre falanger: Lexika, analys och metod samt museipedogogik

Att försöka förstå bilder, skulpturer och arkitektur.

Det är lätt att tänka sig att det ju borde finnas en bok där alla symboler tecken och  ikoner står uppsatta och förklarade så att man bara behövde slå upp betydelsen och applicera tolkningen på det verk man önskar förstå. Tyvärr är det inte så det fungerar eller rättare sagt tack och lov för annars vore vi ju alla lika i alla tider utan differens av språk, kultur, religion, klasstillhörighet, kunskap osv. Bilden av ett äpple idag har inte samma betydelse som under surrealismen barocken eller för den delen i bibeln. Vad en tingest betyder i ett sammanhang där den presenteras kan vara av motsatt betydelse om det presenteras ihop med något annat.

Vi har dessutom förlorat mycket av det symbolspråk man använde under 1600-talet vilket innebär att vi ofta har svårt att tolka den tidens bilder. En bild som för samtiden var lätt avläsbar kanske vi står frågande inför. Politik, religion, kultur, konsthistoriska manifest samt betraktande ur ett genusteoretiskt perspektiv, samtid, global och lokal historia berättar om förutsättningar för den aktuella tolkningen av bilden. Allt detta måste kunna tas i beaktande vid en analys. Därför kan färgen röd eller färgen blå inte sägas ha samma betydelse genom tiderna eller i klädas en viss politiskideologi.

Det är ju självklart att Jungfru Maria inte är kommunistisk när hon bär den röda manteln men efter kommunismens genombrott så har många kopplat samman rödfärg med denna ideologi. Hammaren som är ett arbetsredskap blir tillsammans med skäran som ju också är ett arbetsredskap plötsligt symbol för denna ideologi. En byggnad kan heller aldrig vara fascistisk eller nationalsocialistisk. Emellertid kan ett visst formspråk sammankopplas med en politisk ideologi om formspråket används konsekvent inom ett visst samhällssystem.

1. LexikaRedogörelse av begrepp utan djupare analys eller hänsyn till ovanstående faktorer.
2. Analys, metod och teori

Här får man ”kött på benen”och har möjlighet till ett bredare perspektiv och förståelse.

3. Museipedagogik och presentation

 

Museipedagogik och presentation

Hur presenteras konst på museer? Detta är viktigt för förståelsen och förkunskapstillgänglighet vilket ger en inblick i för vem och till vilka som är ett museum riktar sig, dvs vilken målgrupp respektive museiutställning har samt hur tillgänglig kunskapsinhämtning på ett museum i sin helhet är. Kort sagt: Till vem talar konsten? Vad säger den? Och hur säger den det?! Är man intresserad av att fördjupa sig i detta ämne så kan jag varmt rekommendera Göteborgs konstmuseums serie i forskningsrapporter:

Forskarna Kristoffer Arvidsson och Jeff Werner har presenterat 10 st. olika rapporter under åren men den rapport som jag i detta sammanhang vill lyfta upp är Skiascope 4 som behandlar konstpedagogik. 

Arvidsson, Kristoffer, Skiascope 4 Konstpedagogik, Göteborgs konstmuseums skriftserie 2011. (ISBN 978-91-87968-80-8)

Hein, George E, Learning in the museums, Routledge, New York 1998.

Hooper-Greenhill, Eilean The educational role of the museum, Routledge, New York 1994 

Lexika

Biedermann, Hans, Symbollexikonet, Stockholm, forum 1991

Carr –Gomm, Sarah, Motiv och symboler i konsten, Stockholm, Forum 1997.

Cornell, Peter, Bildanalys uppslagsbokteorier, metoder, begrepp, Stockholm,Gidlund 1999.

Day, Malcom, Gudar och gudinnor i antik mytologi, Stockholm, Wahlström & Widstrand Ab 2007.

Hillman, Göran, Vem är vem i svensk konst. Från runristaren Balle till Ulf Rollof, Stockholm, Rabén & Sjögren 1993.

 

Analys, metod, teori och utökat perspektiv

Adams, Laurie Schneider, The methodologies of art, New York, West view Press 1996.

Aldrich, Robert, Gay: en världshistoria, Stockholm, Bokförlaget Natur och kultur 2007.

Brennan, Marcia, Modernism ́s masculine subjects, Cambridge, MIT Press books 2004.

Elkins, James, Stories of art, New York, Routledge 2002.

Freeland, Cynthia, Konstteori – en introduktion, Stockholm, Raster förlag 2006.

Gage, John, Colour in Art, London, Thames and Hudson Ltd 2006.

Julius, Anthony, Idolizing Pictures, Idolatry, Iconoclasm and Jewish Art,London, Thames and Hudson Ltd 2001.

Jung, Carl G, Man and his symbols, London, Aldus book limited 1964.

Kjörup, Sören,Semiotik, Lund, Studentlitteratur 2004.

Lindberg, Anna Lena, Konst, kön och blick: feministiska bildanalyser från renässans till postmodernism, Stockholm, Norstedts 1995.

Savage, Kirk, Standing soldiers, Kneeling slaves: race, war and monument in nineteenth-century America, Princeton University Press, Princeton 1997.

Sonesson, Göran, Bildbetydelser, inledning till bildsemiotiken som vetenskap, Lund, Studentlitteratur 1992.

Studievägledning

Om du har frågor om dina studier, pedagogiskt stöd, godkänt studieuppehåll, kursers förkunskapskrav osv, är du välkommen att kontakta studievägledaren på HDK-Valand Britta Fernell Foufa, studievagledning@hdk-valand.gu.se. För mer information om Studievägledning på Göteborgs Universitet, läs mer på Studentportalen.

Studenthälsa

Det är viktigt att du mår bra och att du upplever att du kan hantera dina studier väl. Du kan ta kontakt med studenthälsan och det finns också olika resurser som du kan använda på egen hand. Läs mer om studenthälsa i Studentportalen.

Hållbart studieliv

Det finns ett öppet kursrum i Canvas för alla studenter vid Göteborgs universitet som heter Kurser för ett hållbart studieliv. Där finns en stresshanteringskurs, inspelade webbinarier om exempelvis ergonomi och prokrastinering. Det finns också ett flertal inspelade föreläsningar om studieteknik. Materialet finns på svenska och engelska och är alltid tillgängligt. 

Kurser för ett hållbart studieliv i Canvas

Varmt välkomna! Vi ses!

Hälsningar Katarina

 

Katarina Jansson Hydén

katarina.jansson.hyden@hdk.gu.se

 

Adjunkt och Fil. Master i bildpedagogik

HDK-Valand, pedagogiska enheten

Göteborgs universitet

 

Doktorand i CUL- Forskarskola

Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning

HDK-Valand, pedagogiska enheten

Göteborgs universitet

P.O. Box 131, 405 30 Gothenburg, SWEDEN

Besöksadress / Visiting address : Kristinelundsgatan 6-8