Under hösten har ni utifrån ett PICO sökt men utan krav på fullständig systematik. Nu höjer vi ribban!

Målet

Målet med en systematisk sökning är att få fram alla resultat som är relevanta för att besvara din fråga. I detta fall är målet att få öva sig på en systematisk sökning, men det räcker att få fram tre-fem studieer som är relevanta för din fråga. Det ska helst vara RCTer, men andra studier går också bra så länge de använder sig av någon typ av kvantitativ metod.

Vägen

När ett PICO är formulerat är nästa steg att formulera sökblock för sökning i databaser. Du behöver skapa minst två sökblock och på ett ändamålsenligt sätt använda booleska operatorer (AND och OR).

Antalet databaser varierar. Syftet är ju att hitta all relevant litteratur. Om den troligen kan hittas i två databaser räcker det med dem. Ju mer komplex frågan är och ju fler områden som berörs desto fler databaser behöver användas. I detta fall behöver du söka i två databaser för att öva dig i att söka i olika databaser.

"Öva" är ett viktigt ord i sammanhanget. Detta moment liksom många andra moment på evidensprogrammet finns inte med för att du ska bli expert. Det går inte under en (relativt) kort utbildning. Sökning är en expertiskunskap som tar många många år att få. Det samma gäller statistik och granskning av vetenskaplig kvalitet. Därför uppmanas du att kombinera egen övning och användning av tillgängliga experter. Genom samarbete med en bibliotekarie höjs kvaliteten på sökningen. Och, universitetsbiblioteken finns till för detta syfte. Bibliotekarier vill hjälpa till med sådana uppgifter. Så lyft på luren och ring. Och beskriv sedan i din inlämning hur du har fått hjälp. Redovisa gärna dina sökningar genom att använda denna tabell (som innehåller ett exempel från en sökning efter forskning om insatser för att förebygga antisemitism): Redovisning av sökning-2.docx

Ett annat tips är att använda det internetbaserade programmet https://rayyan.qcri.org/welcome för hantering av referenserna. Om inte annat som ett sätt att bekanta sig med programvaran. Annars kan ett vanligt referenshanteringsprogram såsom Endnote eller Sotero användas.

Hur mycket får man ändra i sin sökning? Vid en jämförelse av instruktionerna från Cochrane, SBU, Joanna Briggs Institute och EPPI-center är en skillnad (just nu) graden av förändring i sökord eller möjligheten till iterativ sökning. Cochrane och EPPI-center ger ett utrymme för förändring, medan JBI och SBU inte gör det; åtminstone inte i de skriftliga instruktioner som nu finns tillgängliga. I denna kurs är iterativ sökning tillåten vid behov.

Läs

SBUs kapitel om sökning är mycket informativt. Läs gärna det här https://www.sbu.se/sv/metod/metodboken-2023/?pub=101442&lang=sv

Resultat

Det som är resultatet av sökningen (och importeras i Rayyan eller annat referenshanteringsprogram) är en stor mängd blandade referenser där du ännu inte vet vilka som är relevanta och ej. Nu behöver du gallra.

Gallring

Gallring sker i flera steg.

Först gallras uppenbart irrelevanta träffar bort på titel och abstract
Sedan görs relevansgranskning av återstående artiklar där det kan bli aktuellt att läsa hela texterna.

Båda dessa steg görs med ett öga på det PICO och tillhörande relevansgranskningstabell som du gjorde i föregående steg. I önskeläget är det enkelt att avgöra vilka texter som ska inkluderas respektive exkluderas. Ibland uppstår det dock problem. Det gäller artiklar som hamnar "mitt på" gränsdragningen. Då kan relevanskriterierna (och ibland även PICO) behöva nyanseras och ytterligare definieras. I detta fall kommer du inte att behöva göra det andra steget där du läser samtliga artiklar som klarat sig . Det räcker att hitta tre-fem artiklar som stämmer med ditt utvidgade PICO (och som inkluderas) och en artikel som inte stämmer (som alltså exkluderas).

Ett viktigt värde i evidensbasering är transparens. Allt ska vara tydligt för att andra personer ska kunna göra om procedurerna och se om de kommer till samma resultat. Transparensen finns också till för att se om det har smugglat sig in någon bias, några bedömningar som skulle kunna göras på andra sätt. Ett sätt att höja transparensen är att åskådliggöra hur sökprocessen gått till och även hur den följande gallringen skett genom att använda PRISMA flödesdiagram. Flödesdiagrammet PRISMA Flow Chart finns tillgängligt på PRISMAS hemsida: http://www.prisma-statement.org/PRISMAStatement/FlowDiagram.aspx (Länkar till en externa sida.) Se under Key Documents, välj det första dokumentet som listas. Så här ser det ut:

Notera att detta är en övningsuppgift. I en sedvanlig översikt behöver du ta fram samtliga artiklar som stämmer med det utvidgade PICOt. Det betyder att alla nivåerna i flödesdiagrammet ska genomföras. I detta fall övar vi på vad en systematisk sökning innebär, men syftet är endast att få fram tre-fem lämpliga artiklar helst RCTer. Det betyder att du inte behöver göra en fullödig gallring. I termer av PRISMAs flödesdiagram gör du den breda sökningen i databaser (översta nivån: Identification), avlägsnandet av dubletter och första gallringssteget (andra nivån: Screening, men på max 500 artiklar).

Gallringen sker i flera steg, i den fas som i PRISMAs flödesdiagram kallas för Screening.

Först gallras uppenbart irrelevanta träffar bort på titel och abstract. Det första steget, Records screened, behöver du inte göra till fullo om du har fått fler än 500 träffar; det räcker alltså att screena 500 träffar, har du färre träffar screenar du samtliga. Denna avgränsning är gjord för att hålla nere omfånget på uppgiften samtidigt som det låter dig öva upp förmågan att snabbt bedöma framsökta artiklar i relation till ditt PICO och dina inklussions-/exklussionskriterier.
Sedan görs relevansgranskning av återstående artiklar där det kan bli aktuellt att läsa hela texterna (steg 2: Reports sought for retrieval samt steg 3: Reports assessed for elegibility i PRISMAs flödesdiagram) .

I detta steg använder du med fördel online-verktyget Rayyan, om inte annat så för att bekanta dig med ett av de vanligen använda verktygen vid framställningen av systematiska översikter.

Båda gallringsstegen görs med ett öga på det PICO och tillhörande relevansgranskningstabell som du gjorde i föregående steg. I önskeläget är det enkelt att avgöra vilka texter som ska inkluderas respektive exkluderas. Ibland uppstår det dock problem. Det gäller artiklar som hamnar "mitt på" gränsdragningen. Då kan relevanskriterierna (och ibland även PICO) behöva nyanseras och ytterligare definieras.

I den här uppgiften behöver du inte göra hela det andra steget – där du läser samtliga artiklar som klarat sig förbi den initiala grovsållningen – fullt ut. Det räcker att du hittar de 3-5 artiklar som stämmer med ditt PICO (och som alltså inkluderas) och en artikel som inte stämmer (som alltså exkluderas). När du identifierat dessa artiklar kan du utan vidare exkludera resten med angiven anledning: Tidsbrist.

Titta

Det som har nämnts här tas upp djupare av Eva Hessman och Helen Sjöblom i filmen där de introducerar tekniken för systematisk sökning med en hel del tips och tricks.

Inspelningar från en tidigare termins zoom-lektion i informationssökning för evidensbasering.

Så här fyller du i PRISMA:

Dubblettrensning i EndNote

Gallring i Rayyan

Gör

Genomför stegen som de har beskrivits ovanför och lämna in i 1.1 b) Utvecklad systematisk sökning + Tabellering. Du ska både ha nått målet och gått vägen. Målet är tre-fem kvantitativa studier som du kan granska. Vägen är formulering av sökblock, sökning i två databaser, gallring och presentation av processen i tabeller och flödesdiagram.

Använd gärna något av seminarierna för att få återkoppling på din uppgift (innan det är dags för slutinlämning) genom att lämna in ett utkast.