I inledningen på programmet presenterades en mängd sätt att definiera och utöva evidensbasering (det var i modulen Introduktion till evidensbasering). Ett sätt att gå till väga för den som vill evidensbasera – alltså ta fram kunskap inför ett beslut om en insats – är att söka efter och ta fram kunskap om insatsens effekter. En tydlig vägledning för hur detta ska göras inom evidensrörelsen har varit den s.k. evidenspyramiden eller evidenshierarkin vilket starkt präglar både kritisk granskning och EBP. Evidenspyramiden beskriver vilka studiedesigns och kunskapskällor som är mest trovärdiga, giltiga eller "valida". En vanlig version av evidenshierarkin anger att den viktigaste kunskapskällan utgörs av systematiska översikter, i vilka resultat från utvärderingar av effekter sammanställs. I denna delkurs och modul blir det tydligt att detta endast delvis är sant. Nu kommer vi att ta några steg åt det håll som i första delkursen definierades som "kunskapsstyrning". På sidan som introducerade kunskapsstyrning blev det tydligt att detta kan göras på en mängd sätt (friska gärna upp minnet genom att läsa nästa sida i denna modul...). Oftast är ett gemensamt drag att det inte räcker med enbart kvantitativa studier eller det som innefattas i kritisk granskning eller EBP.

Kunskap i flera steg

Vi ska återigen specificera beslutsproblemet och besvara de aspekter som vi kan. Det betyder både att sammanfatta kunskap från tidigare kurser, men också att generera ny kunskap både om etiska aspekter och expertisbedömningar. I vissa fall handlar det om att vidareutveckla kunskap som du redan har arbetat med i tidigare kurser.

Färgerna är tänkta att underlätta för dig att förstå huruvida det handlar om direkt återanvändning från tidigare kurser, nya moment eller vidareutveckling av tidigare moment. Ännu mer konkret innebär det att:

Återknyta till beslutsproblemet (samtliga kurser). Det enklaste är här att utgå från ett beslutsproblem som du redan har arbetat med, men det går också att skapa ett nytt. Var noga med att göra klart vilka aspekter i beslutsproblemet som du inte kommer att bearbeta.
- Se sidan Det komplexa beslutsproblemet (igen!)
Utvidga beslutsproblemet med fler etiska aspekter. Med hjälp av etiska mallar och begrepp ska du fortsätta arbetet från första kursen kring etik och kartlägga ännu fler etiska aspekter i det komplexa beslutsproblemet och därmed utvidga detta.
- Se mer på sidan Etiska och sociala värden.
Klargör kunskapsbehov. Använd det utvidgade beslutsproblemet för att redogöra för vilka kunskapsbehov som skapas och vilka av dessa som du avser bemöta i den här rekommendationen. Det innefattar vilka aspekter du kommer att fördjupa dig i och ej.
Introducera lämpliga metoder (samtliga moment på tidigare kurser). Argumentera för vilka metoder som behöver användas utifrån det kunskapsbehov du har klarlagt. Här behöver du nämna kvantitativa och kvalitativa primär- och sekundärstudier, konsensusmetoder samt etiska begrepp och verktyg. Du ska också nämna att du kommer att nyttja analytiska begrepp och STS för att kontrafaktiskt ge perspektiv på vad dessa metoder svarar på och ej. Beskriv dessa begrepp så att läsaren av rekommendationen är beredd på att de kommer att användas och varför.
- Se sidan Metoder för kunskap om beslutsproblemets olika aspekter.
- Dessa fyra första delar i sammanställningen (1-4) redovisas i 2.3 a) Beslutsproblem, kunskapsbehov och metoder
Kvantitativ kunskap (1.1-uppgifterna). Sammanställa kunskap från kvantitativa studier som svar på frågor om effekter (1.1-uppgifterna).
- Kvantitativa studier – med diskussion
Analytiska perspektiv på kvantitativa studier (1.2- och 2.2-uppgifterna). Med hjälp av analytisk argumentation, framför allt från moment på tidigare kurser, diskuterar du epistemologisk variation, dvs a) alternativa sätt att se på kausalitet, objektivitet, validitet eller (mest troligt för många av er) expertis och b) mer konkret vad som kan vinnas och förloras genom vissa metoder och synsätt på kunskap (alltså vad vi kan lära oss och inte)...
- ...genom att bejaka realistisk kausalitet och inte endast empiricistisk kausalitet,
- ...genom (STS-) studier av alternativa sätt att genomföra och tolka resultat från RCTer,
- ...genom att involvera olika typer av expertis och bedömningskunskap (inte enbart formalisering eller normalvetenskaplig kunskap). Många av er kommer att välja denna analys eftersom uppgift 2.2. om expertis löper så parallellt med detta moment om rekommendationer.
  - Se mer om just expertis på sidan Expertiskunskap
  - och examinationsuppgift 2.3 b) Konsensusmetoder
- För mer om detta med att använda analytiska perspektiv för att problematisera hänvisningar till resultat av kvantitativa studier se sidan Kvantitativa studier – med diskussion
Kvalitativ kunskap (2.1 på denna kursen). Sammanställa kunskap från kvalitativa studier om berörda parters upplevelse och erfarenheter av en viss insats eller ett visst problem.
Etisk analys (nytt). Etisk analys av minst två aspekter i beslutsproblemet.
- Se sidan Etisk analys
- och examinationsuppgift 2.3 c) Etisk analys
Sammanvägning (nytt). Utifrån ovanstående kunskap och analys ska du transparent visa hur du väger samman dessa i en rekommendation utifrån tillgång (och brist på tillgång) på evidens. Även detta är en etiska analys, men beroende på hur stark och entydig evidens det finns för olika aspekter kan den etiska analysen bli mer eller mindre omfattande. I alla situationer blir det en avvägning som kan göras på olika sätt beroende på vem som gör den och beroende på vilka kunskaper och analyser som tillåts väga tyngre.
- Se diskussionstråd för Seminarium om 2.3 d) Sammanfattning
- och examinationsuppgift 2.3 d) Sammanvägning av tillgängliga kunskaper och argumentation för en rekommendation

Kronologi, men iterativt

Samtidigt som dessa steg i viss mån kommer i angivna ordning så finns det också en tydlig iterativ struktur i processen. Iterativ betyder i detta sammanhang successivt korrigerande eller loopande: I respektive steg kan det komma fram ny kunskap om steg som redan är tagna. Då behöver det finnas en flexibilitet för att gå tillbaka och t ex omformulera beslutsproblemet eller inse att det finns tidigare förbisedda aktörer eller effekter som behöver beaktas mer noggrannt. Föreläsningarna kommer inte heller att följa denna kronologi. Exempelvis berör Munthes första föreläsning (i januari) flera av processens steg, både beslutsproblemet, etiska och sociala värden samt etisk analys.

Se

Sager går igenom samtliga dessa steg i en PPT-presentation av rekommendationsmomentet:

Presentationen kompletteras med två föreläsningar där samma saker sägs igen men med lite andra ord och sedan ges ett exempel utifrån Björn Hedqvists examinationsuppgift och i andra filmen ett exempel utifrån Andreas Rehns uppgift (som båda finns att läsa i sin helhet i 2.3 d) Sammanvägning av tillgängliga kunskaper och argumentation för en rekommendation).

Läs

I detta kapitel beskrivs behovet av flerdimensionalitet i förändringsprocesser och vilka problem som kan uppstå när de är för ensidiga. Forsemalm, J, M Johansson och P Göransson (2019) "Kapitel 1" i Evidensbaserad stadsutveckling – bortom urbana anekdoter. Årsta: Dokument Press.

Gör

Hela momentet 2.3 motsvarar 2 hp och det examineras i fyra avsnitt som motsvarar ett eller flera av ovanstående steg som ingår i skapandet av en rekommendation. Om du bara vill få koll på dessa moment i ett svep så kommer de här:

2.3 a) Instruktion inför seminarium om 2.3 a) Det komplexa beslutsproblemet, kunskapsbehov & metoder som förbereder dig inför OBLIGATORISKT seminarium om 2.3 a) Beslutsproblem 11/4 8.30-12 som i sig är examinerande men också förbereder dig inför del 2 i den avslutande uppgiften 2.3 d) Sammanvägning av tillgängliga kunskaper och argumentation för en rekommendation.

2.3 b) OBLIGATORISKT seminarium om 2.3 b) konsensusmetoder, 25/4 8.30-12 som hjälper dig att klara 2.3 b) Konsensusmetoder som du sedan kan lägga in som avsnitt 3 c) i 2.3 d) Sammanvägning av tillgängliga kunskaper och argumentation för en rekommendation

2.3 c) Obligatoriskt seminarium om 2.3 c) Etisk analys ONSDAG 8/5 som i sig är examinationen av denna del, men den förbereder dig också inför ett avsnitt 3 d) i den avslutande uppgiften:

2.3 d) Seminarium om 2.3 d) Sammanfattning 23/5 som stödjer dig inför slutinlämning av 2.3 d) Sammanvägning av tillgängliga kunskaper och argumentation för en rekommendation

Om du följer den kronologiska modulen finns det också andra instruktionssidor som förbereder dig. Kanske är det också en bra idé att se över hela momentet 2.3 genom att gå till modulen för den uppgiften: Från evidens till rekommendation (2.3) (VT2111 & EV2105).