I de analytiska momenten har du fått begrepp och verktyg att reflektera över vägval i en systematisk översikt (analytikeruppgiften i del 1 av VT2111 och EV2104) och också kring den expertis som olika aktörer kan bidra med och inte (analytikeruppgiften i del 2 av VT2111 och EV2105). Detta är redan att beakta andra aspekter än de som erhålls genom att enbart följa vissa formaliseringar eller resultat från kvantitativa studier. Nu ska vi fortsätta att ta oss an denna typ av värden som ofta benämns etiska. Ibland benämns de också "sociala", då i motsats till "kognitiva" eller "tekniska". Man kan dock fråga sig om var gränsen går mellan etiska, sociala och kognitiva värden. Det viktiga här är inte gränsdragningen utan den systematiska bearbetningen av det som ibland benämns etiska och social värden.

Dessa har nämligen varit klart underordnade inom evidensbasering, även om det inom kunskapsstyrning faktiskt har skapats en del mycket användbara verktyg. Dessa verktyg skiljer sig något från delar av den kvantitativa tradition som klassisk evidensbasering annars lutar sig mot. Att klarlägga vilka värden som aktualiseras i ett beslutsproblem kan nämligen inte göras genom otvetydiga mätningar eller användning av statistiska modeller – den typ av metoder som har varit viktigast inom evidensrörelsen. I stället krävs insikter om olika typer av etiska förhållningssätt och värderingar. Dessa kan stödjas genom verktyg som faktiskt innehåller vissa formaliseringar. Tanken med dessa är dock inte att undanröja mänskliga bedömningar – såsom idealet mekanisk objektivitet föreskriver. Snarare är tanken att verktygen skapar utrymme för reflektion, resonemang och argument. Dessa behöver sedan prövas och vägas mot varandra. Och det löser inte verktygen i sig. Närliggande är lagar och regler inom olika sektorer som ofta syftar just till att värna vissa värden.

Varför verktyg? Även om vissa etiska aspekter av ett beslutsproblem kan kännas intuitiva ("självklart vill vi att den som har stora behov av sjukvård ska få de behoven tillfredsställda") kräver skapandet av en rekommendation en systematisk genomgång av vilka värden som ofta står på spel. Dessutom råkar det vara så att åtminstone inom hälso- och sjukvården finns det lagar som stipulerar att vissa värden ska tas hänsyn till. Det finns etiska riktlinjer inom i princip samtliga välfärdsprofessioner, men allra tydligast är dessa nog formulerade inom hälso- och sjukvården. Av den anledningen kommer ni att presenteras för den etiska plattformen som hör till vad som är God Vård enligt svensk lagstiftning. Detta är det första verktyget, även om det är något abstrakt och kan vara svårt att använda direkt. Det andra verktyget däremot är en konkretisering av den etiska plattformen i form av en mall (se SBU 2020, nedan) som anger de etiska aspekter som behöver beaktas vid framtagande av rekommendationer. Föreläsaren berör också vad denna etiska plattform kan betyda inom andra områden, såsom socialtjänsten (och i mindre utsträckning skolan). I nedanstående litteratur ska fokus i detta moment ligga på förståelse av olika etiska och sociala aspekter.

Tre faser i den etiska analysen

En vaksamhet på etiska och sociala värden som utvidgar din förståelse av beslutsproblemet innebär egentligen det första steget av tre i den etiska analysen. Den andra fasen är när du på sidan Etiska analyser (steg 2 + 3) tar fasta på två etiska aspekter i beslutsproblemet som du analyserar lite mer med de verktyg som Munthe presenterar. Den tredje fasen består i sammanvägningen av samtliga kunskaper i en rekommendation: det som är del 4 i 2.3 d) Sammanvägning av tillgängliga kunskaper och argumentation för en rekommendation. Detta vägande av styrkor och svagheter i ett kunskapsunderlag uppfattas inte alltid som etiskt, men har en inneboende etisk karaktär: I en osäker situation, vem är det som får ta den största risken eller kostnaden? Vem gynnas eller missgynnas?

Titta

Christian Munthe har föreläst om etiska aspekter vid systematisk evidensvärdering med följande PPT: Munthes föreläsning januari

Delta

När du sett filmerna ska du gå tillbaka till ditt komplexa beslutsproblem och utveckla det med hjälp av den etiska mall som Munthe presenterat. I det obligatoriska Seminarium om 2.3 a) ska du presentera dina egna reflektioner om ditt komplexa beslutsproblem i enlighet med Instruktion inför seminarium om 2.3 a) Det komplexa beslutsproblemet, kunskapsbehov & metoder.

Läs

Broqvist, M, Elgstrand M B, Carlsson P, Eklund K och Jakobsson, A. (2011) Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Prioriteringscentrum 2011:4. (50 ss.)

SBU (2020) "Kapitel 12", "bilaga 12" och "Etiska aspekter på insatser inom det sociala området" i Vår metod. Etik. https://www.sbu.se/sv/var-metod/

Tillbaka till modulen Examinationsuppgift 2.3 (från evidens till rekommendation)