Kursöversikt
Välkommen till dina studier
i teoretisk filosofi
vid Göteborgs universitet
Kursstart
Vi inleder terminen med en introduktion med praktisk information om dina studier och sedan en introduktionsföreläsning om filosofi i allmänhet och teoretisk filosofi i synnerhet med professor Anna-Sofia Maurin
- Introduktion: Måndag 20/1 kl 10.15 i sal J222.
- Introduktionsföreläsning: Måndag 20/1 kl 13.15 i sal J335.
Båda salarna ligger på Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg.
Vägbeskrivning till Humanisten och kartor över byggnaden och området där den ligger (»Campus Näckrosen») hittar du här:
https://studentportal.gu.se/campus-nackrosen
Bortsett från att det till en början låter som om Akademiska hus hade lagt upp Humanisten till försäljning på Hemnet är det en användbar sida.
(Obs: Vägbeskrivningen från Götaplatsen förutsätter att man börjar vid övergångsstället bredvid Konserthuset.)
Registrering
Du kan registrera dig på kursen tidigast en vecka före kursstart. När du har registrerat dig får du tillgång till all kursinformation här på Canvas.
Här kan du läsa om hur du registrerar dig på kursen
Schema
Kurslitteratur
Se nedan: Kurslitteratur
Examination och tentamen
Den här kursens olika delkurser examineras normalt med digitala salstentor och hemtentor.
Här läser du om hur du skriver en digital salstentamen
Pedagogiskt stöd
Om du har behov av pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kontakta Sektionen för student- och utbildningsstöd så fort du har blivit antagen.
Kursplan
Kursplanen finner du i Göteborgs universitets kursplanedatabas när du söker på kurskoden (FT1100 resp LGFI13). I kursplanen står det vad de olika delkurserna ska innehålla, vad kursen i dess helhet ska lära en, hur den ska examineras m.m.
Skrivråd
En bra sammanfattning av det viktigaste att tänka på när du skriver tentor, filosofi (och allt annat) hittar du här: Korta, allmänna och hjälpsamma skrivråd.
En utförlig samling tips för att undgå väldigt många vanliga fel hittar du här: Långa, specifika och gnälliga skrivråd.
Se även Språkriktighet nedan.
Kursinformation och länkar
Undervisning och obligatoriska moment
Kontaktinformation
Kursansvarig lärare: Felix Larsson, felix.larssson@gu.se
Utbildningsadministration och studievägledning: Anja Ehn, anja.ehn@gu.se
Utbildningssamordnare: Peter Johnsen peter.johnsen@gu.se
Studierektor för teoretisk filosofi: Felix Larsson, felix.larsson@filosofi.gu.se
Servicecenter: https://studentportal.gu.se/handledning-och-stod/servicecenter
FT1100 i korthet
Grundkursen i teoretisk filosofi består av fyra delkurser.
- Introduktion till teoretisk filosofi (itf) ger en första bild av hur filosofer arbetar med teoretisk-filosofiska problem. All vettig filosofisk verksamhet kräver oundgängligen att man tänker klart kring semantiska och logiska frågor och har ett vaket öga för poängerna och fallgroparna i filosofisk argumentation. Detta börjar vi öva på redan från första veckan. Grundläggande filosofisk semantik och filosofisk logik introduceras, liksom enkla tillämpningar av dessa tankeverktyg. Samtidigt övar vi närläsning och tolkning av filosofiska originaltexter för att få in känslan för ett filosofiskt tänkesätt. De färdigheter som tränas på delkursen är även av oerhört stort värde i vilka andra studier som helst oavsett ämne liksom för att bilda sig välgrundade uppfattningar i alla samhällsfrågor oavsett ämne och kan med fördel användas i alla arbetsuppgifter som kräver analytiska intellektuella förmågor. Så det så.
- I Klassiska problem (kp) gör vi valda nedslag i filosofihistorien. Delkursen är inte tänkt att ge en översikt över filosofins idéhistoria eller att presentera en bild av den västerländska filosfins utveckling genom tiderna, utan vi diskuterar en handfull viktiga filosofiska idéer, problem och diskussioner som varit med och format den teoretiska filosofin sådan den ser ut i dag.
- Tidig analytisk filosofi (taf) behandlar uppkomsten och utvecklingen av den analytisk-filosofiska traditionen. Centrala filosofiska problem i traditionen (inom t.ex. språkfilosofi, medvetandefilosofi och kunskapsteori) analyseras med utgångspunkt i historiskt viktiga texter av tidiga analytiska filosofer.
- Terminen avslutas med Kunskapsteori (kust), som behandlar centrala problem inom analytisk-filosofisk kunskapsteori inklusive socialepistemologi: hur kunskap ska definieras, vilka olika slags kunskap som finns, om det är möjligt att få kunskap om något, vad det är möjligt att få kunskap om och hur det det är möjligt att få kunskap om det samt vad sociala faktorer spelar för roll för kunskap om något. Detta är den första delkursen som ägnas ett enskilt specialområde inom den teoretiska filosofin – ytterligare fyra sådana områden behandlas på fortsättningskursen (nämligen logik, medvetandefilosofi, metafysik och språkfilosofi).
Kurslitteratur
Böckerna kan införskaffas på Campusbokhandeln, valfri internetbokhandel eller lånas på Universitetsbiblioteket. Två tillförlitliga filosofiska uppslagsverk på nätet som du kan ha nytta av är Stanford Encyclopedia of Philosophy och Internet Encyclopedia of Philosophy.
1. Introduktion till teoretisk filosofi (itf)
Lärare: Felix Larsson och Martin Kaså
Digitala resurser
Efter registrering kommer du åt digitala resurser i mappen »itf» i mappen »Filer» här på canvssidan för kursen.
Ytterligare material som tillhandahålls av läraren och/eller via webben kan tillkomma.
2. Klassiska problem (kp)
Lärare: Filip Radovic
Kursböcker
- A. C. Grayling, Filosofins historia. Tretusen år av tänkande, Fri Tanke (eller det engelska originalet A. C. Grayling, The History of Philosophy. Three Millenia of Thought from the West and Beyond, Penguin/Bloomsbury)
- Marc-Wogau, K. (red.). (2000). Filosofin genom tiderna. Antiken Medeltiden Renässansen. Stockholm: Bokförlaget Thales.
- Marc-Wogau, K. (red.). (2000). Filosofin genom tiderna. 1600-talet 1700-talet. Stockholm: Bokförlaget Thales.
(För dessa två volymer i serien Filosofin genom tiderna gäller att samtliga tidigare utgåvor också går att använda.)
Digitala resurser
Nedanstående arbeten hittar du i Filer, i mappen kp när du är registrerad på kursen.
- Carlshamre, S.. (2006). Filosofi eller historia? Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria, s. 179–192.
- Larsson, F.. (2016). Lösa bitar Aristoteles. Opublicerat manuskript, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
- Larsson, F. (2016). Lösa bitar Kant. Opublicerat manuskript, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
Ytterligare material som tillhandahålls av läraren och/eller via webben kan tillkomma.
3. Tidig analytisk filosofi (taf)
Lärare: Felix Larsson, Thilde Wolf och Dan Giberman
Kursböcker
- Schwartz, Stephen P. (2012). A Brief History of Analytic Philosophy: From Russell to Rawls. Wiley-Blackwell.
- Marc-Wogau, K. (red.). (2000). Filosofin genom tiderna. 1900-talet före 1950.Stockholm: Bokförlaget Thales.
- (För denna volym i serien Filosofin genom tiderna krävs andra upplagan – tryckår 2000 eller senare.)
Digitala resurser
Ytterligare material som tillhandahålls av läraren och/eller via webben kan tillkomma.
4. Kunskapsteori (kust)
Lärare: TBA
Kursböcker
- TBA
Digitala resurser
Ytterligare material som tillhandahålls av institutionen kan tillkomma.
Undervisning och obligatoriska moment
Undervisningen på kursen kan bedrivas på lite olika sätt. Det är mycket föreläsningar (det är bra om ni är aktiva och ställer frågor på dessa); men vi har också lärarledda övningstillfällen där ni diskuterar filosofiska texter i mindre grupper och seminarier.
Lektionerna är inte obligatoriska. Men det är viktigt att förstå vad det betyder och inte betyder att något är »obligatoriskt» på en universitetskurs.
- Vad det betyder att ett moment är obligatoriskt:
- Att man måste göra det för att bli godkänd på kursen.
- Obligatoriska moment är alltså identiska med examinerande moment. Alla tentor är därför i princip »obligatoriska». Om det finns obligatoriska övningstillfällen och/eller seminarier på en kurs, behöver man ett G på de tillfällena för att få godkänt på kursen – fast oftast räcker med »aktivt deltagande» för att få det G:et.
- Att man måste göra det för att bli godkänd på kursen.
- Vad det inte betyder att ett moment är obligatoriskt:
- Att det är de grejorna det är extra viktigt att vara med på.
- För att klara av tentorna måste man alltså i praktiken följa den icke-obligatoriska undervisningen. (Det räcker i allmänhet inte att läsa kurslitteraturen. Tentor kan mycket väl innehålla saker som inte står i böckerna.)
- Det är på ett sätt viktigare att vara med på de icke-obligatoriska momenten än på tentorna; för missar man en tenta kan man skriva omtentan, men det finns inga omföreläsningar att gå på.
- Att det är de grejorna det är extra viktigt att vara med på.
Språkriktighet
En viktig sida både när du pluggar och när du skriver hemtentor är svenska.se. Använd den gärna och ofta. Koncentrera dig på den mittersta ordboken (SO = Svensk ordbok). Använd den för att slå upp alla ord som du inte använde till vardags när du gick på mellanstadiet
- för att kolla så att orden faktiskt finns alls (kolla t.ex. upp »beaktning», så visar det sig att ordet inte finns – det heter inte »ta i beaktning» utan »ta i beaktande»),
- för att kolla så att orden faktiskt betyder det du tror att de betyder (slå t.ex. upp »utkomst», så visar det sig att det inte betyder »resultat»; eller slå upp »godtycklig», så visar det sig att det inte betyder »godtagbar»; eller slå upp »vare sig», så visar det sig att det inte betyder »huruvida»; eller slå upp »likväl», så visar det sig att det inte betyder »lika väl»; eller slå upp »flertal», så visar det sig att »flertalet» inte betyder »flera») och
- inte minst för att kolla vilka prepositioner det ska vara till ett visst ord (slå t.ex. upp »relevant», så visar det sig att det inte heter »relevant till» utan »relevant för»; eller slå upp »syfta», så visar det sig att »syfta på» och »syfta till» betyder olika saker – välj rätt! –; eller slå upp »argumentera», så visar det sig att det inte heter »argumentera att» utan »argumentera för att»).
Glöm inte att klicka på »Visa mer» under uppslagsorden!
Studentresurser på nätet
Du har säkert redan hittat Göteborgs universitets studentportal. Där hittar du bland annat sidor som Studenthälsa och Särskilt pedagogiskt stöd. På institutionens hemsida finns information om Flovs studentgrupp och annat Mina studier FloV.
Som student har du också stor glädje av universitetsbiblioteket, liksom av kunskap om hur man undviker fusk och plagiering.
Inom filosofi är The Internet Encyclopedia of Philosophy och The Stanford Encyclopedia of Philosophy två centrala digitala resurser för studenter, lärare och forskare.
En svensk filosofisajt värd att nämna är Svensk filosofi.
En svensk filosofipodd värd att nämna är Filosofisk podcast.
Två engelskspråkiga filosofisajter (båda antagligen amerikanska) är Daily Nous & Philosophy News.
Blandade bra länkar:
Checklista för dig som är ny student vid GU
Välkommen till Inst. för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Plagiering och akademisk integritet
Akademiskt Språk för Studenter (ASK)
Boka handledning Akademiskt Språk för Studenter
Göta studentkår (Links to an external site.)
Amnesty International i Sverige
Trehundra tusen miljarder sonetter (Jo faktiskt! Bokstavligt talat! Jag lovar!)